Lästips om valet i USA

RealClearPolitics levererar löpande läsvärda länkar om amerikanska presidentvalet från de största amerikanska tidningarna. Jag tycker det är den bästa sajten för att snabbt få koll på vad som händer i kampanjerna.

Intervju med Eva Nordmark

Igår intervjuade jag SKTFs ordförande Eva Nordmark till nästa nummer av vår tidning Medborgaren.

Ett mycket spännande möte och Nordmark gav ett väldigt bra intryck. Seriös, ambitiös och lyssnande på ett sätt som imponerar.

Lägger upp artikeln här när tidningen är klar.

Fredriks jultal

Fredrik Reinfeldt jultalade idag om utanförskapet och sidor av Sverige vi inte så ofta talar om.

Dick Erixon bloggar om det här och PJ Anders Linder här.

Läsvärt om Bali-mötet

Thomas L. Friedman skriver om Bali-toppmötet i New York Times (som har släppt alla sina artiklar fria på webben).

"And then something unexpected happened. For 90 minutes, Andy Karsner, who runs the Department of Energy’s renewable energy programs, James Connaughton, who heads White House climate policy, and their colleagues put on a PowerPoint performance that was riveting in its understanding of the climate problem and the technologies needed to solve it. Their mastery of the subject was so impressive that it left the room full of global activists emotionally confused: On the one hand, it was obvious that these U.S. officials really knew their stuff, yet on the other, I’d bet not a single person there believed they reflected the true Bush policy."

Intervju om kulturen

Helsingborgs Dagblad har en bra intervju med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i samband med att det är drygt ett år sedan hon blev kulturminister.

"Om man ska ha en vision är en att kulturen ska finnas bland de tio viktigaste valfrågorna 2010. Det gjorde den inte förra valet och inte i valet innan heller. Det är det vanliga, skola, vård och omsorg. Jag börjar tro att ordet kultur känns främmande, mer än kulturens innehåll. Om man skulle spalta upp det och fråga "Hur viktigt tycker du det är att det finns ett fungerande bibliotek där du bor", att det finns stöd till filmproduktion i Sverige, att det finns en teater på din ort, då tror jag att man får helt andra svar. Om man klär av kulturens kostym och ser på innehållet tror jag att man får ett väldigt starkt stöd. "

Mycket TV på webben

Veckans beröm måste gå till Axess TV som lägger ut hela sin egna produktion på webben. Föredömligt och något för fler kanaler att ta efter. Här finns många oerhört bra och seriösa program. 

SVTs satsning på webben är också bra - även om jag skulle önska mer samhällsprogram i öppna arkivet och att fler av de egna aktuella programmen läggs upp. 

Att leka med andras pengar

Per Gudmundson skriver väl och mycket avslöjande i SvD om fd ledamöter som inte visar någon större respekt för skattebetalarna.

Lyssna via webben

Riksdagsledamoten Göran Pettersson har en egen blogg som också innehåller regelbundna podcasts. Jag tror att han är första riksdagsledamot som podcastar själv.

Julfrukost för bloggare

På måndag bjuder vi bloggare på julfrukost. Det är första gången vi gör ett särskilt arrangemang bara för bloggare och det ska bli intressant att se hur det faller ut. Vår princip är att behandla bloggare som journalister när det gäller hur vi förhåller oss till dem med öppenhet, tillgång och inbjudningar. 

Jag är övertygad om att i ett alltmer splittrat medielandskap så kommer bloggare och andra digitala nyhetskällor att spela en större roll för den politiska opinionsbildningen. De traditionella mediernas grepp över medborgarna lossnar så sakta. Det som möjligen kan vara frustrerande för den som vill tolka utvecklingen är att det inte kommer något annat istället - det kommer 1000 olika saker istället. 

Kommentar i Washington Post

Washington Post har intervjuat mig om vårt besök i New Hampshire och Washington DC.

Tips: dagliga opinionsmätningar

Rasmussen Reports trackar dagligen opinionen i amerikanska presidentvalet.
OBS dock att de trackar på nationell nivå vilket inte säger så mycket om Iowa eller New Hampshire men däremot är det intressant att se trenderna. Huckabee och Obama är rejält på g och Giuliani och Clinton får en match (även om jag tror att framförallt Clinton får en rätt lätt resa till nomineringen).

The Des Moines Register har löpande mätningar från Iowa.

Sajt om nätanvändning i amerikanska valet

Sajten techPresident granskar hur presidentkandidaterna använder nätet i sina kampanjer. Uppdateras dagligen och har bra länkar.

Julkampanj

Världens bästa kampanjchef, Karin Eriksson, intervjuas av Politikerbloggen om moderaternas nya julkampanj. Aktiviteter i landet kan följas här och kampanjsajten finns här.

Intressant om hur nätet förändrar politisk kommunikation

Julie Barko Germany och hennes kolleger vid Institute for Politics, Democracy & the Internet vid The George Washington University har sammanställt en rapport om hur nätet förändrar förutsättningarna för politiska kampanjer och tittat bl a på vilka effekter sociala medier som t ex Facebook får för organisering av voluntärer och hur kandidater använder nätet för att lansera sig själva och idéer.

"New research from the Institute for Politics, Democracy & the Internet illuminates the characteristics, media consumption habits and online activities of the people most likely to volunteer, donate and promote candidates and causes in the 2008 election. Using questionnaires completed by almost 10,000 registered voters, Poli-fluentials: The New Political Kingmakers sheds new light on the American adults who will play – and, indeed, are already playing – an outsized role in the upcoming campaigns."

Rapporten kan hämtas här (pdf).

Lite bilder från New Hampshire, USA

Några bilder från USA. Tyvärr tagna med min usla mobilkamera då den riktiga kameran blev kvar på ett departement i Kanada (men som Daniel på Kanadas ambassad i Stockhom vänligt nog tar med till Stockholm igen).

Kampanjer i New Hampshire

Sen kväll i Washington. Har varit i New Hampshire idag och tog kvällsflyget ner till en betydligt varmare huvudstad. Dagen har varit packad med möten. Vi startade i morse med frukost på Merrimack i Manchester med fd ambassadören och ordföranden för demokraterna i New Hampshire, George Bruno. Med var också Brian "Cosmo" Lawson som driver New Hampshires mest besökta politiska blogg. Den är ett utmärkt verktyg för den som vill följa kampanjerna i New Hampshire fram till valet den 8 januari. Lawson är en student som driver sajten ideellt och som lyckats bli samlingspunkt för information kring kampanjerna. Nu får han t ex automatisk pressreleaser och inbjudningar från alla kampanjer får kommentera i nationell media vad som händer i New Hampshire. 

Efter det träffade vi representanter för kampanjer över hela det politiska landskapet. Vi hade möten med företrädare för Mitt Romney, Chris Dodd och Barack Obama och fick möjlighet att diskutera hur de driver kampanjer. Själv är jag mest intresserad av hur de arbetar med volontärer och hur de driver kampanj på nätet. Det sker många spännande aktiviteter som det är värt att titta närmare på. Vi besökte också valkretskontoret för demokraternas kongressledamot Carol Shea-Porter. Hon är en rätt spännande person som lyckades bli vald till kongressen med en total valbudget på 300 000 dollar, vilket är oerhört lite i en kongresskampanj mot en sittande kongressledamot. 

På gatan i Concord sprang vi också på Rudy Giulianis kampanjchef i New Hampshire som var på jakt efter nya lokaler att hyra när nu Giuliani växlar upp närvaron i New Hampshire. 

Vi lunchade i republikanernas högkvarter i NH med deras ordförande Fergus Collen men med var också Arnie Arnesen som tidigare bl a kandiderat för demokraterna som guvernör. Hon driver idag en egen talkshow i radio och tv som också är utmärkta källor för kunskap om politiken i New Hampshire. 

Vi gjorde också ett snabbt besök i delstatens kongress. De har ett mycket intressant system med ett mycket stort parlament (drygt 400 ledamöter) som dock bara sammanträder en dag i veckan under ett halvår varje år och som får en total ersättning om 100 dollar för varje år. Där kan man tala om ideellt engagemang. 

Överlag är det en av de mest slående erfarenheterna från New Hampshire. Det är en delstat som präglas av politik - det är val varje år till någon nivå och valdeltagandet och engagemanget är högt. Delstatens motto är också Live free or die och det finns tydliga libertarianska drag i delstatspolitiken. T ex finns ingen inkomstskatt eller moms utan det är fastighetsskatt och diverse avgifter för t ex turism (som är den största näringen) som ger intäkter till delstatens budget. 

Imorgon och fredag blir det möten och besök i Washington. Vi ska bl a besöka Clintons kontor och Republikanerans högkvarter samt ha workshop med akademiker från George Washington University. 

Valkampanjer i New Hampshire

Möten i Manchester

Igår kväll kom vi till ett New Hampshire som sprakar i höstens alla färger. Det lär vara rejält varmare än normalt vid den här tiden på året. Något man tackar för efter några kalla dagar i Ottawa. Igår kväll träffade vi Gregory Label från George Washington University som var i Manchester på besök. Han har en bakgrund i det demokratiska partiet och gav en bra överblick över vilken roll New Hampshire spelat i amerikansk politik genom åren. Idag är det fullt program med besök till såväl Clinton, Obamas, Kucinich som Romneys kampanjer. Vi ska också äta lunch med ett par lokala journalister samt träffa Carol Shea Porter som kandiderar till kongressen. 

Välskrivet om utvecklingen i Venezuela

Zaida Catalán skriver i Expressen om Hugo Chávez och utvecklingen i Venezuela.

Bra dagar i Köpenhamn

Igår och idag har jag varit i Köpenhamn och besökt vårt systerparti Konservative i samband med det danska valet. Det gick ju bra till slut och det är imponerande av Fogh Rasmussen att han nu blir statsminister för sin tredje period. Vi har en hel del att lära av Danmark och det är intressant att studera ett nordiskt land där en borgerlig regering har lyckats bli omvald två gånger i rad. Nu senaste gången också trots att socialdemokraterna förnyat såväl ledningen som tonaliteten. 

Systrar utan gränser

CocoRosie var makalöst bra. Systrarna får Björk att framstå som introvert och begränsad i sitt musikaliska uttryck.

Kvällens Stockholmstips

CocoRosie spelar på Debaser. Kan bli precis hur bra som helst.

I stormens centrum

Läser nu Göran Häggs ”Påvarna – två tusen år av makt och härlighet” samt David A. Vise ”The Google Story”. Båda är mycket läsvärda. Häggs är rätt svepande men en bra introduktion till påvarnas roll och till den katolska kyrkan. Orkar man inte läsa standardverket "Katolska kyrkans historia” så fungerar Häggs bok alldeles utmärkt. The Google Story är relativt okritisk mot företaget och grundarna men är läsvärd då den ger en djupare insikt i hur Google fungerar och vilken förändring som företaget medfört när det gäller hur vi använder Internet och hur nya affärsmöjligheter uppstår.

Har i veckan också läst Johnny Munkhammars nya bok om reformstrategier och om att bli omvald som reformpolitiker. Återkommer med recension av den när boken släpps, vilket är den 21 november.

Veckan i övrigt har mest ägnats åt det som även media har ägnat sig åt. Att min vän Ulrica Schenström fick lämna statsrådsberedningen var tråkigt men jag hoppas att hon återhämtar sig snabbt. Jag kan bara konstatera att medietrycket är enormt när man blir utsatt för ett drev. Förr (det räcker med att gå 10-15 år tillbaks) såg det helt annorlunda ut. Då fanns ett fåtal större redaktioner och de allra största var relativt återhållsamma när det gällde att publicera osäkra uppgifter. Idag finns kanske ett tjugotal redaktioner som självständigt gräver och driver mot samma mål. Det är oerhört påfrestande för den som står i centrum och möjligheterna till reflektion och perspektiv försvinner snabbt ut genom fönstret. Redaktionerna ställer anklagande frågor och kräver omedelbara och tydliga svar kring händelser som kan ligga tiotals år tillbaka i tiden. Det är uppenbart att det är en bra investering för den som tänkt sig ett förtroendeuppdrag att köpa en pärm och spara alla kvitton i decennier.

Kan också tycka (i diskussionen kring svarta tjänster) att fokus ibland blivit snett. Det finns ju inte bara köpare utan också säljare. Försök få ett vettigt kvitto på torghandeln eller hitta en hantverkare som vill göra småjobb vitt. Det är klart att det går men jag tror det är att blunda för verkligheten om man inte erkänner att normen ofta varit att småjobb sker i den svarta sektorn. Det är klart att det är problematiskt och det är något som man bör försöka göra något åt. Hur kan man få fler i den privata tjänstesektorn att gå över till vita tjänster? Och det är många som de senaste veckorna suttit i glashus och glatt kastat sten.

Jag kan tycka att det ibland är problematiskt med mediedrevens logik. Perspektiv försvinner och medielogiken gör att i ett drev blir det relevant att publicera saker som bara någon dag innan inte hade varit aktuellt. Alla hetsar upp varandra och smått blir stort samtidigt som det som är stort förminskas när det blandas med småsaker.

Noterar att Vassa Eggen har börjat skriva om medieföraktet. Det tror jag är något fler bör fundera över. Och lite perspektiv i form av läsning om modern svensk politisk historia visar ju att det inte var bättre förr. Det vara bara det att förr kom politiker och tjänstemän undan på ett helt annat sätt. Det var inte bra och granskningen är överlag bra och relevant. Men att hävda att politiker skulle vara mer korrupta eller omoraliska idag, det är jag övertygad om är helt fel.

Per Ericson

Nås av beskedet att Per Ericson (1965-2007) har gått bort efter en tids sjukdom. Oerhört jobbigt. Han var på senare år en av Svenska Dagbladets bästa ledarskribenter och som person alltid vänlig och nyfiken. Han var en av de första som började skriva om miljöfrågor och han sökte alltid fakta och inte de enkla slutsatserna.

Jag träffade Per när jag började arbeta på MUFs centrala kansli 1994. Då arbetade han för den moderata partiledningen med kommunpolitik om jag inte minns helt fel. Jag kommer ihåg att han alltid fanns där för oss nya medarbetare och hjälpte mig och andra tillrätta. Han kommer vara oerhört saknad – det enda som ger viss tröst är att han fick leva ett bra liv. Han fick ägna sig åt mycket av det han uppskattade under den alltför korta tid han var med oss.

Lata riksdagsledamöter?

Så här kan man också arbeta i sitt uppdrag som riksdagsledamot. Anna kommer inte att få en enda poäng i någon siffra som någon redaktion sammanställer över ledamöternas arbete i riksdagen.

Men jag vågar nog hävda att hon gör viktigare insatser för väljarna och för Sverige genom de här insatserna än genom att skriva en motion till riksdagen.

Socialdemokratins problem

En sak slår mig när jag ser hur socialdemokraterna reagerat på Hatts artikel. De har genuina problem med sin partikultur.

Låt mig citera:

Så här skriver Arne Kjörnsberg, tidigare s-riksdagsledamot och någon form av socialdemokraternas etikexpert. "Här är några - svikare, avfälling, avhoppare, förrädare, quisling, kolloboratör, renegat, överlöpare. Välj själv vilket du tycker passar bäst!"

Bombastiska Peter Hultqvist, nuvarande s-riksdagsledamot, skriver att "Ibland har intellegenta och trendkänsliga människor som haft för svag ideologisk kompass haft för enkelt att ta sig fram. Här finns det anledning till självkriktik inom socialdemokratin !"

Bengt Silfverstrand, tidigare långvarig riksdagsledamot, skriver om "Greger Hatts politiska prostitution" och att "Mot bakgrunden av att Greger Hatt gynnats och götts av socialdemokratin och sedan under ytterst krystade motiveringar hoppat över till (m)otståndarsidan så är hans avhopp ingenting mer eller mindre än rena förräderiet"

Det är i alla fall uppenbart att socialdemokratin inte har ambitionen att vara ett öppet och modernt parti. Istället ska alla in i ledet och alla avvikande åsikter stämplas ut. Jag tror det är ett av huvudskälen till att socialdemokraterna kommer att misslyckas med sin förnyelse och varför de kommer att misslyckas med att vinna väljarnas förtroende i valet 2010.

Från Nuder till Borg

Noterar också att i förra veckan skrev Greger Hatt en debattartikel i Svenska Dagbladet där förklarar varför han föredrar Anders Borg som finansminister framför Pär Nuder. Det är jätteroligt och jag uppskattar det förtroende som Hatt och andra har för nya moderaterna. Nu ska vi också visa att vi även fortsatt förtjänar detta.

Kort rapport från Gävle

Kort sammanfattat så var det en fantastiskt bra stämma med bra debatter, bra beslut och bra mediebevakning. Allt flöt på bra och stämningen var god mellan ombuden även i de debatter där argument verkligen bröts mot varandra. Det var kul att se så många bra företrädare för moderaterna – det har verkligen skett ett kultur- och generationsskifte under de senaste åren.

Vi har mycket att göra inför valet 2010 men det känns som om vi nu har ett tydligt mandat att fortsätta förnyelsen av moderaterna och att vi har en bra politisk plattform att utgå ifrån.

Några som bättre än jag har bloggat är Anna König Jerlmyr, Tomas Tobé, Sofia Arkelsten och Carl Bildt. Tal, bilder och referat finns på vår särskilda stämmoblogg som också tagit fotona i detta inlägg.

För första gången gjorde vi (eller snarare världens bästa Fanny) också en särskild stämmolåt. Den finns att ladda ner här och jag kommenterar i Dagens Media här. Katrine Kielos gillar inte låten.

Draghjälp från Svenska Dagbladet

Noterar att Per Gudmundson och Svenska Dagbladets ledarsida nu redovisat resultaten av sin tävling (som föranleddes av ett mail från mig till lite folk i sfären) kring vad man bör kalla Alliansen vs. oppositionen. Ett antal lysande och rätt roliga resultat faktiskt. Inte alls omöjligt att vi använder några av dem.

På väg till Gävle

Snart börjar vår partistämma och imorgon åker jag upp till Gävle för partistyrelse och förberedelser inför stämman. Det ska oerhört kul dagar – vi har många förslag både iform av motioner och nytt handlingsprogram som förtjänar en rejäl och bred debatt.

Jag noterar hur medierna ofta vill spela upp splittringar i partier – det ingår i ju medielogikens försök att skapa nyheter och storys. Men jag tror på fullt allvar att det är bra med olika åsikter och att dessa får brytas mot varandra i debatten. Moderaterna samlar idag ungefär var fjärde väljare i Sverige och vår ambition är givetvis att bli ännu större. Då är det också självklart att alla aktiva inte tycker precis samma sak. Jag skulle snarare bli lite rädd för ett parti där alla tycker likadant…

Vad som är viktigt är att ett parti förmår samlas kring problemanalys och en vilja att göra något åt samhällsproblemen. Att det sedan finns en diskussion kring hur man ska göra och i vilket tempo, det tror jag i grunden är en förutsättning för att ett parti ska utvecklas och må bra.

Med till Gävle tar jag också Anders Isakssons oerhört välskrivna biografi över Per Albin Hansson som jag håller på att läsa om och i iPoden finns nya Springsteen och blandat av Stina Nordenstam. Möjligen finns det något tillfälle under dagarna att ägna sig åt musik och litteratur också, hoppas jag.

Sofia välförtjänt belönad

Neos chefredaktör Sofia Nerbrand har i veckan fått två fina pris, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är hon väl värd - Neo har på kort tid blivit oumbärlig läsning och innehåller nästan varje nummer artiklar som håller internationell klass. Kring Neo har Sofia och kollegerna också byggt en sfär med seminarium och aktiviteter som breddar och för in nya perspektiv i samhällsdebatten.

Att hon är gift med Johan Norberg gör ju också att de inte bara är Sveriges smartaste par utan också det trevligaste.

Schlingmann i Ekots lördagsintervju

Per Schlingmann intervjuas i Ekots lördagsintervju.

Som podradio här.

Peter Englund om Ulf Lundell

Historikern och författaren Peter Englund skriver intressant om Ulf Lundell och om Måns Ivarssons biografi över Lundell.

Vi glömmer den ledaren

Normalt gillar jag Smålandspostens ledare. De brukar vara välskrivna, vassa och med egna perspektiv.

Idag har dock begåvade Marcus Svensson lyckats skriva något riktigt korkat.

Han går till attack på bloggare och lyckas hamna i samma nostalgiska ”allt-var-bättre-förr-när-riktiga-journalister-bestämde-dagordningen-fack” som nya PO Yrsa Stenius uppenbarligen sitter och dagdrömmer om. Att borgerliga och liberala bloggare träffats hos Fredrik Andersson på Prime är ett problem enligt Smålandsposten.

Jag var själv tillsammans med mina kolleger i Allianspartierna och besökte den nämnda gruppen av bloggare för någon månad sedan vilket jag själv skrev om och vilket flera av bloggarna också redovisade. Dick Erixon gjorde till och med en podcast av det hela.

Låt mig avslöja något. Jag har varit med – under många år och på ett flertal olika arbetsplatser – om betydligt fler möten bakom stängda dörrar med ledarskribenter och redaktioner. Jag tycker inte det är något stort problem men jag är nog mer skeptisk mot dessa möten än mot att träffa bloggare.

Att träffa bloggare innebär per definition att mötena är öppna till sin karaktär. Allt som sägs kan det skrivas om och i det specifika fall som Svensson refererar till så uppmanar till och med Fredrik Andersson inbjudna bloggare att ta med nya personer som kan tänkas vara intresserade. Och det är vi som går dit för att träffa dem självfallet medvetna om. Jag förväntar mig inget annat än allt jag säger kan rapporteras och det tror jag generellt är något som gäller i allt fler sammanhang. Bloggare, digitala miljöer, trenden mot användargenererat material och konvergens mellan nät och mobiltelefoner gör att som företrädare för en publik verksamhet så får man alltid räkna med att allt man gör kan skildras av någon annan.

Läs också Dick Erixon och Johan Ingerö i samma ämne.

Gryning i Afrika?

Nu pågår arbetet för fullt inför nästa veckas partistämma. Förra veckan var jag också i Bryssel för möten med vår europeiska samarbetsorganisation EPP. Ägnar för närvarande mest tid åt detta. Valplanering inför 2009 och 2010 samt hantering inför nästa veckas partistämma.

Läser nu The State of Africa – A history of fifty years of independence av Martin Meredith. Kan verkligen rekommenderas. Det är en gedigen genomgång av processerna som ledde till avkolonialiseringen av Afrika men framförallt om historien efteråt. Och det är en rätt sorglig om än mycket intressant läsning. Så stora förhoppningar som grusats, drömmar som mött en cynisk verklighet och ett stormaktspel som förstört en hel kontinent. Ständigt närvarande är korruption och maktfullkomlighet.

Men det finns ljuspunkter och jag är själv övertygad om många länders potential. Jag var häromåret i Kenya som egentligen har alla förutsättningar att vara ett dynamiskt och ledande land som skulle kunna spela en stabiliserande roll i östra Afrika. Så allt är inte hopplöst även om det är lätt deprimerande att se alla möjligheter som förstörts och inse att miljoner oskyldiga människor har dött på grund av politiska misstag och maktspel.

Här finns också Martin Merediths tips om vilka tio andra böcker man borde läsa om Afrika. Toppar gör inte oväntat Heart of Darkness av Joseph Conrad men med på listan är också alldeles utmärkta The Poisonwood Bible av Barbara Kingsolver, som handlar om en familj som flyttar till Kongo på 60-talet.

Lästips

Per Schlingmann intervjuas i Salong K.

Restaurangtips i New York

En alldeles fantastiskt charmig restaurang finns i Williamsburg i Brooklyn. Gammal sliten diner till utseendet men med höga ambitioner när det gäller mat, dryck och service. Och en fantastisk 50-tals atmosfär. Ingen fast meny utan servitriserna skriver dagens meny rätt på bordsduken för varje sällskap. I högtalarna är det rockmusik för oss som gillar sådant. Diner (85 Broadway at Berry och St Williamsburg i Brooklyn. Ta tunnelbana J, M eller Z till Marcy Av.)

Miss Maude´s Spoonbread Too ligger uppe i Harlem på Malcolm X Av. Mellan 137 och 138 gatan. Serverar världens bästa short ribs och en cole slaw som inte går av för hackor. Bland efterrätterna kan pecannötspajen rekommenderas för den som inte är rädd att dra på sig hjärtproblem.

Ett utmärkt tapas för vardagskvällar är Las Ramblas. Pytteliten lokal som spiller ut på gatan och där personalen gärna tipsar om såväl mat som vin. Perfekt också om man vill fortsätta ut i Soho eller Meatpacking district efteråt. Ligger på 170 W 4th St mellan Cornelia och Jones St.

Människor påverkar människor

Efter Alex Schulmans beslut att sluta blogga har det blåst upp till storm. Yrsa Stenius och andra verkar ha oerhört svårt att förhålla sig till bloggar. Etablerade skribenter i mainstream media skryter med att de inte läser bloggar.

Det är så dumt att jag inte riktigt vet vad jag ska säga. Självfallet är många i medieetablissemanget nervösa. Helt plötsligt dyker det upp begåvade skribenter och analytiker som inte förhåller sig till de normer som gäller på de stora redaktionerna. Som skriver om nya fenomen och som utgår ifrån andra perspektiv.

Att bloggar skulle fokusera på skvaller eller meningslösheter är ju som att säga att det är värdelöst att läsa tidningar för att det finns så många skvallertidningar som har så stort genomslag. Men få skulle hävda det – det finns tidningar och magasin som Axess, Neo, Tiden, The Economist, The Atlantic Monthly etc för att nämna några inom samhällsdebatten.

På samma sätt är det givetvis när det gäller bloggar. Det finns många ointressanta. Men också många som är oerhört bra. Jag läser Katrine Kielos med större intresse än någon socialdemokratisk krönikör i dagspress. Olle Lidbom på Vassa Eggen är min främsta källa till att följa medieutvecklingen. Han hinner läsa det jag inte hinner, gör begåvade sammanfattningar och förser mig med länkar till de artiklar som jag själv avgör om jag vill gå vidare och läsa eller inte. Jonas Morian skriver begåvat och insiktsfullt om socialdemokratin (och ibland om moderaterna!) och Peter Englund ger glimtar ur livet som författare och historiker. Utan Ali Esbatis briljanta formuleringar skulle jag ha det tråkigare. De lär mig mycket och gör min värld rikare med fler perspektiv på tillvaron.

Och bloggar blir ju mäktigare. Jag är rätt övertygad om att begåvade Per Gudmundson inte skulle blivit ledarskribent på Svenska Dagbladet om han inte hade bloggat och PJ Anders Linder hade fått upp ögonen för honom. Det är klart att det är oroande och kanske hotfullt för många som valt den traditionella vägen för karriär i etablerade medier. Men för oss andra är det bra och det bidrar definitivt till att vitalisera samhällsdebatten.

Bra möten i Lycksele

Har varit i Lycksele under helgen. Våra norra länsförbund hade samlats för att diskutera politik i tre dagar. De hade också gjort en smart lösning som innebar kampanj för deltagarna på Lycksele marknad. Det är ett bra upplägg som vi borde göra vid fler tillfällen på olika håll i landet. När vi ändå samlar många företrädare – ut med dem på gator och torg!

Länsförbunden hade samlat många bra talare för diskussioner och föredrag. Biståndsminister Gunilla Carlsson, migrationsminister Tobias Billström, riksdagsledamöterna Tomas Tobé och Margareta Pålsson var några av föredragshållarna.

Det är viktigt med fortsatt politisk diskussion och förnyelse av moderaterna. En sak kan vi veta om valet 2010 – det kommer inte att vinnas med samma frågor och förslag som 2006. Så politikförnyelse för att möta nya samhällsproblem eller adressera dem som kvarstår är centralt.

Själv talade jag tillsammans med min kollega och partiets analyschef, Gunilla Sjöberg, om hur vår process och planering inför valen 2009 och 2010 ser ut. Det känns skönt att vi har valplaneringen igång och jag tycker vi har en bra bild redan nu av hur vi ska vinna igen 2010 och hur vi ska vinna fler kommuner och landsting.

Följ arbetet mot utanförskap i Stockholm

Min gode vän Ulf Kristersson är numera socialborgarråd i Stockholm. Han har också startat en sajt med det lämpliga namnet socialborgarråd där man kan följa hans arbete.

Kom till Medborgarplatsen kl 17.00 idag

Manifestation till stöd för demokratikämparna i Burma

Svenska Burmakommittén anordnar i samarbete med alla riksdagspartier en manifestation för att stödja demokratikämparna i Burma. Möt upp och visa ditt stöd för demokratikämparna och stöd munkarnas och nunnornas frihetskamp. En talare från varje riksdagsparti, partiernas ungdomsförbund samt ytterligare organisationer kommer att hålla en kortare appell.

Plats: Medborgarplatsen
Tid: fredag 28 september klockan 17:00
Arrangörer: Svenska Burmakommittén, Moderaterna, Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet

------------------
Sprid denna information till så många du kan.

Garton Ash om Burma

Timothy Garton Ash skriver bra i The Guardian om situationen i Burma och om möjliga alternativ för att sätta press på Burmas militärer.

Bli lycklig med Johan

Sent tips: lyssna på Johan Norberg som har gjort ett program åt Timbros poddradio om vad lycka är. Jag har lyssnat på det till och från jobbet och blivit en lyckligare människa av själva programmet. Dessutom har Johan briljant musiksmak. Finns också på iTunes under podcasts.

Kanske inte latast i riksdagen

Under rubriken ”De är latast i riksdagen” granskar TV4 riksdagsledamöternas arbete. Spännande kan man tycka. Snabbt visade det sig dock att det långtifrån någon rejäl genomlysning som TV4 hade gjort. De har helt enkelt kollat hur många motioner, interpellationer eller skriftliga frågor varje ledamot har producerat. Jag tycker det är rätt bristfällig journalistik och ett för enkelt sätt att snabbt sno ihop en kul rubrik utan större täckning.

Motioner är ett verktyg i riksdagsledamöternas verktygslåda. Andra formella verktyg är t ex interpellationer, frågor eller anföranden i kammaren. Alla som bevakar politik vet dock att det inte går att lyfta ut några enskilda verktyg och göra en bedömning vara utifrån detta. Mycket annat spelar in. Ett alldeles självklart faktum är att socialdemokrater skriver fler motioner än borgerliga. De ställer givetvis också fler frågor och interpellationer. Det beror ju på att de är i opposition och därmed inte kan lägga propositioner. Majoritetspartierna (Allianspartierna) driver ju sin politik inte genom motioner utan genom propositioner till riksdagen. Frågor till statsråden kan de ställa till dem på gruppmöten och när de kommer till partiernas kommittéer. Samt givetvis i informella sammanhang.

För merparten av ledamöterna sker det tunga arbetet (och det som ger inflytande) i utskotten och i de egna partiernas kommittéer. Det är där de kan påverka och det är där som allianser byggs. För majoritetspartierna tillkommer ytterligare komponenter – möten med berörda departement och underhandskontakter som ger möjlighet att påverka i viktiga frågor.

En av de som skriver minst antal motioner är moderaten Lars Lindblad. Han är samtidigt den kanske mäktigaste ledamoten. Han är nämligen gruppledare för moderaternas riksdagsgrupp och leder hela gruppens arbete inklusive politiska bedömningar och beslut. Motsvarande roll hade socialdemokraten Britt Bohlin under förra mandatperioden.

Moderaterna har 97 riksdagsledamöter. Jag brukar säga att det finns 97 sätt att vara riksdagsledamot på. I uppdraget som ledamot ingår inte bara att vara verksam i riksdagens formella processer utan också att möta medborgarna under mandatperioden. Nuvarande migrationsministern Tobias Billström knackade ett antal tusen dörrar under den det han var riksdagsledamot och talade politik med väljarna i sin valkrets. Det var ett arbetssätt som fungerade för honom och som gjorde att väljarna fick möjlighet att tala direkt med en ledamot och att Tobias fick inspel som han kunde ta vidare i arbetet i riksdagen och nu givetvis som statsråd. Andra – Hans Rothenberg från Göteborg är ett exempel – ägnar mycket tid åt att resa runt i landet och tala vid olika möten. Anna König Jerlmyr från Stockholm är ny för den här mandatperioden. Hon har valt att arbeta opinionsbildande inte minst när det gäller arbetet mot våldtäkter och arrangerat seminarier där bl a Beatrice Ask medverkat. Jag vågar påstå att för henne har det varit betydligt mer effektivt än att skriva motioner eller frågor. Hon har skapat sig en plattform såväl i riksdagen som utanför den och lyfter frågor som är viktiga för många väljare.

Jag kan ibland bli lite oroad över den politiska journalistiken i Sverige. Detta säger jag med en rad förbehåll. Det finns många seriösa och duktiga journalister som förmår gräva djupare och analysera vassare än i många andra branscher. Men det går inte att komma bort ifrån att också ytligheten ökar i många stora medier. Det är snabba enkäter, grunda analyser och tuffa rubriker.

Politik är inte enkelt. Och ska nog inte vara det heller. Det handlar om viktiga frågor som påverkar oss alla. Det lämpar sig inte alltid att skildra genom de flyktiga betraktelserna eller alltför förenklade analyserna.

(Uppdaterad: noterar att Greger Hatt skriver på liknande tema i Dagens Media)

Allians för Sverige uppdaterad

Nu är Allians för Sveriges hemsida uppdaterad. Där finns också vitboken "Fler i arbete - första året med alliansregeringen för nedladdning". Även moderaternas kampanjblogg är nu up and running.

Båda sajterna kommer att utvecklas framöver.

Lästips

Läser just nu:

"Faller fritt som i en dröm" - den avslutande delen i Leif GW Perssons triologi.

"The Looming Tower - Al-Qaeda and the road to 9/11" av Lawrence Wright om hur Al-Qaeda startades och vad som ledde fram till terrordåden 2001. Mycket läsvärd - inte minst bör de som tror att Al-Qaeda är någon slags motståndsrörelse till Bush läsa den.

"Heat" av Bill Buford om äventyr i kök runt om i världen i allmänhet men New York i synnerhet.

"Revolutionary Chinese Cookbook" av Fuchsia Dunlop som jag och C fick i bröllopspresent av Ulf och Birgitta. Snart dags för en ny Kina-resa tror jag. Kanske till våren?

Återkommer med recensioner. Samtliga är dock läsvärda.

Jobbig men givande vecka

Den här veckan har jag mer eller mindre bott på kontoret. Det i kombination med en rejäl förkylning har inte varit helt optimalt men det har ändå varit en väldigt rolig vecka med många olika inslag.

Veckan har i hög grad gått i kommunikationens tecken. I tisdags träffade jag och kollegerna i Alliansen ett 30-tal borgerliga/liberala bloggare för att diskutera Allians för Sverige, partierna och regeringen. Rapporter här, här, här och här (bl a). Fredag och lördag har vi haft Kampanjdagar ute i Sollentuna. De är en ny mötesform i moderaterna. Vi har massor med olika arrangemang för olika grupper i partiet men har fram till nu saknat ett arrangemang för just de som är intresserade av kommunikation och kampanj. Drygt 250 moderater från hela Sverige diskuterade kommunikation och fick lyssna till intressanta talare. Bl a hade vi talare från våra vänner i Finland och Norge. Mer finns att läsa på moderaternas kampanjblogg som nu är nylanserad.

Vi fick ju också en ny handelsminister i onsdags och i torsdags presenterades Alliansregeringens stora sjukförsäkringsreform. En viktig och riktig reform. Det är inte rimligt att vi har drygt 500 000 personer som är förtidspensionerade. Det är inte rättvist gentemot dem som i unga år kan bli dömda till livsvarigt utanförskap och det är inte bra för Sverige. Allians för Sverige tar nu tag i ett problem som tidigare s-regeringar blundat för och genomför reformer som syftar till att stödja människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden efter sina individuella förutsättningar.

Kommande vecka blir fokus på Allians för Sverige (hemsidan nylanseras på måndag). Under veckan kommer vi att ha ett flertal gemensamma aktiviteter och på torsdag presenteras ju höstbudgeten. Kom gärna till Norrmalmstorg i Stockholm kl 12.00 på måndag - då uppträder partiledarna tillsammans. Liknande arrangemang sker också på många andra håll i landet.

Två läsvärda böcker om amerikansk politik

Nu är jag tillbaks efter en vecka i New York och Washington. En mycket bra resa. Även om det var privat kunde jag inte undvika att följa den politiska rapporteringen och köpa en hel del böcker och tidningar.

Det var slående hur primärvalspositioneringarna tar plats i media men än så länge verkar medborgarna (jag var bara i NYC och Washington DC) inte vara så engagerade. Inga kampanjknappar eller liknande. Såg inte en enda anti-bush knapp i New York. En demonstration på Union Square mot kriget hade samlat en högst begränsad skara anhängare och utanför Vita Huset stod en ensam demonstrant.

Men den politiska temperaturen lär höjas efterhand och jag ska försöka åka över och följa valrörelserna senare i höst och även under nästa år. Har köpt och läst Joe Kleins "Politics Lost" och Bob Woodwards "State in Denial". Båda läsvärda. Woodward är ju alltid underhållande och med förträffliga källor. Detta är ju tredje delen i hans svit om Bushs presidentskap. Och inte lika positiv som de två tidigare.

Joe Klein imponerade dock rejält. Jag har läst honom i Washington Post och även läst hans två romaner. Men detta var riktigt läsvärt - han skildrar alla presidentvalskampanjer sedan 60-talet och tolkar vad som fungerar i relation till väljarna och vad - som enligt honom - gått snett i amerikansk politik. Även om man inte delar hans slutsatser så är det träffsäkra analyser och tidvis bildande.

Bloggpaus till 3 september

Fram till den 3 september kommer jag vara i New York och inte uppdatera bloggen.



Under tiden kan jag rekommendera läsning av de som just nu är mina fyra favoritbloggare:



Jonas Morian

Katrine Kielos

Anna König Jerlmyr

Martin Lindvall

Jag gillar kristdemokraterna

Några kristdemokrater skriver idag en artikel på Brännpunkt som innehåller kritik mot moderaterna.

Det viktigaste är att konstatera att detta i huvudsak är en intern diskussion inom kristdemokraterna. Jag kan se att vi har ett bra samarbete med kristdemokraterna i regeringen, riksdagen och i många kommuner och landsting. Det är det goda samarbetet vi ska fokusera på. Att det finns olika åsikter i ett parti - tja det gäller nog alla partier.

I sak gäller ju också följande:

För det första kan vi konstatera att det inte i huvudsak är moderaterna som förlorat väljare till socialdemokraterna sedan valet. För att citera från senaste SIFO (21/8) "Sett i relation till partiernas väljare i valet 2006 har moderaterna förlorat 8 procent av sina väljare till oppositionen. Folkpartiet har förlorat 18 procent. Centern 9,7 procent, kristdemokraterna 13,9 procent.".

För det andra så är det knappast så att de väljare som valde något av Alliansens partier i valet 2006 men som nu rör sig (tillbaka) till socialdemokraterna gör detta för att de uppfattar att regeringen för en vänsterpolitik.

Nätet kräver personligt engagemang

Har varit otroligt mycket jobb på sistone. Inför, under och efter partistyrelsemöte i helgen samtidigt som allt annat sker samtidigt - planering inför budget, egna interna höstmöten, partistämman i höst och diverse kampanjer och kanalöversyner. Men det är väl bra att det händer saker även IRL...

Noterar att socialdemokraterna tror att de är först på Facebook. Tja, om man med det menar att registrera en grupp (tar ca 20 sekunder). Men jag kan nog lova att det finns flest tunga moderater där. Säkert ett tiotal riksdagsledamöter, vår partisekreterare Per Schlingmann, undertecknad och massor av förtroendevalda och tjänstemän från hela landet. Och de använder och driver personligen sina profiler. Och det är ju faktiskt det som räknas - vad man gör i den digitala miljön. Inte att man sätter en flagga där - det påminner mer om ryssarnas försök att lägga beslag på kontinentalsocknen under Nordpolen genom att låta en ubåt plantera en flagga. Symbolpolitik men knappast på riktigt...

Jag är övertygad om att man måste vara lika seriös i digitala miljöer som IRL. För oss är det självklart att pröva om vi ska finnas i alla digitala miljöer. Men det måste vara relevant och vi måste kunna leva upp till närvaron. Ett tomt torgmöte är ett tomt torgmöte, oavsett om det sker utanför ICA-butiken eller på nätet.

Moderaterna ska vara närvarande men inte påträngande. Därför måste det bygga på det personliga engagemanget från dem som är aktiva. Det är uppenbart att Facebook och andra communities kräver personlig närvaro både i nuet men också en närvaro som håller över tid. Det är det som betyder något och det är det som drar läsare, aktivister, sympatisörer och skapar intresse.

Vems ärenden går media?

Ann-Charlotte Marteus har en briljant krönika i Expressen idag med anledningen av debatten kring Socialstyrelsen och utmattningssyndrom.

Alliansdag den 17 september

Som jag nämt tidigare kommer Alliansen att göra saker tillsammans när det är relevant. Snart infaller ett sådant tillfälle - nämligen ett år efter att vi fick väljarnas förtroende.Måndagen den 17 september firar vi det år som gått och blickar framåt.Kom till Norrmalmstorg i Stockholm kl 12.00 och lyssna till partiledarna för Allians för Sverige.

Inte pengarna som lockar

Dagens lästips: Jonas Morian kommenterar väl Rolf van den Brinks krönika i Dagens Media.

Jag är ju själv ett exempel på någon som rört sig mellan PR (JKL) och politik (nya moderaterna). Jag vill dock hävda att jag - liksom andra jag känner, oavsett partifärg - i grunden gör detta på grund av engagemang. Inte för att tjäna pengar.

Jag jobbade heltid gratis för moderaterna i valrörelsen 2006 för att jag tyckte det var viktigt att nya moderaterna och Allians för Sverige vann valet. Innan dess har jag varit engagerade på alla möjliga nivåer i moderaterna under många år. Mitt engagemang började för 18 år sedan när jag protesterade mot Sovjetunionens ockupation av Estland, Lettland och Litauen. Jag hade inte en tanke på att jobba med PR eller att korsbefrukta mellan kommunikation och politik. Så tror jag det ser ut för det flesta. Det är engagemanget som är grunden och det är intresset för samhällsfrågor, kommunikation och människor som gör att man sedan när olika möjligheter uppstår väljer att vara aktiv som förtroendevald, tjänsteman, pr-konsult - eller journalist, för den delen.

Splittring i Allians för Sverige?

Svenska Dagbladet skriver idag om Allians för Sverige inför Europavalet. Rubriken på svd.se är rätt hårt dragen - "EU-valet 2009 splittrar Alliansen". Det kan ge en bild av splittring och självfallet ett givet journalistiskt perspektiv. I sak är det dock inte riktigt korrekt att EU-valet skulle innebära någon splittring. Lennart Sjögren från kristdemokraterna är ju tydlig med att han inte vill ha några gemensamma listor men att han kan tänka sig någon form av gemensam plattform. Och läser man sedan vad partisekreterarna säger så är det ju samma sak. Låt oss titta på vad vi kan göra gemensamt, men EU-valet är knepigare att ha ett väldigt nära samarbete i.

Det är heller ingen nyhet att vi inte ska ha samma upplägg inför Europavalet som vi hade i valrörelsen 2006. Vi har aldrig sagt att vi ska ha gemensamma aktiviteter i Europaval. De är ju av många skäl betydligt knepigare än i de nationella eller lokala valen där vi söker mandat för majoritet tillsammans. Snarare är väl nyheten egentligen att vi öppnar för ett närmare samarbete inför Europavalet om det finns förutsättningar för det…

Plattform eller inte, det kommer säkert finnas rätt mycket gemensamt att stå på, inte minst för att Europavalet ligger strax före det halvår då Sverige är EU-ordförande.

PS. Jonas Morian undrar över samarbetsklimatet i Allians för Sverige. Det är mycket gott och vi har både regelbundna möten och informella samtal på alla nivåer. Jag upplever genuint att vi gillar varandra och har respekt för både våra likheter och olikheter. Det är det som är styrkan i Alliansen. Den är på riktigt och inte bara ett bekvämt pr-knep i frågor där vi redan är överens. Det skiljer tydligt mellan oss och vänsteralternativet. Socialdemokraterna och miljöpartiet/vänsterpartiet verkar har förtvivlat svårt att vara överens om något annat än att de inte gillar regeringen... Och ta tag i de frågor där de faktiskt har olika åsikter - det verkar ingen vara intresserad av.

Sommartal i Vaxholm

Idag talade Fredrik Reinfeldt för några hundra i gassande sol i Vaxholm. Jag var mest nervös för att han skulle få solsting i talarstolen, det var verkligen rejält varmt. Men allt gick bra och Fredrik höll ett riktigt bra tal där han var tydlig med prioriteringarna i politiken. - Nu är det låginkomsttagarnas tur, sade han med hänvisning till att det nu är dags att gå vidare med fortsatta skattesänkningar för dem med låga inkomster. Fredrik talade också om sina resor i Sverige där han mött och talat med framförallt kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Deras rätt att få bestämma mer över sin egen arbetsplats och få del av skattesänkningar betonade Fredrik. Anna König Jerlmyr har redan bloggat och fler lär följa under eftermiddagen och kvällen. På moderaternas hemsida hoppas jag också att vi får upp talet i ljud och bild inom kort.
Uppdaterad: Dick Erixon har också skrivit och fotat, liksom Linda Norberg.

Fredrik sommartalar i Vaxholm

Nu på lördag den 11 augusti kl. 13.00 håller Fredrik sitt årliga
sommartal på Söderhamnsplan i Vaxholm.

Vägbeskrivning:
Tag busslinje 670 från Tekniska högskolan alt
Danderyds sjukhus mot Vaxholm. Gå av vid slutstationen "Söderhamnsplan".
Bussen går ca en gång i halvtimmen - se här.

Åk E 18 mot Norrtälje, sväng av mot Vaxholm, väg 274. Följ skyltning mot Vaxholm och Söderhamnsplan. (Tänk på att det kan vara svårt att hitta parkeringsplatser i hamnområdet).

Samband mellan kreativitet och trygghet?

Idag skriver Per Schlingmann på SVT Opinion om sambandet mellan trygghet och kreativitet. Läs och delta gärna i diskussionen som finns i SVT forum.

Ingen Persson i Blairs värld

En sak slår mig när jag nu läst färdigt Alastair Campbells dagbok. Göran Persson nämns inte med ett ord.

Han som - enligt egen utsago - var så bra kompis med Blair.

Och då täcker boken ändå perioden när Göran Persson var EU-ordförande och Campbell skriver generellt mycket om toppmöten och om EU-politik. Och andra från mindre länder nämns regelbundet – Rasmussen, Ahtisaari, Wim Kok, Dehaene m fl.
Från Sverige får dessutom vapeninspektör Hans Blix relativt omfattande utrymme.
Men inte ett ord om Göran Persson.

Böcker om Blair och New Labour

Läser Alastair Campbells dagbok ”The Blair Years – Extracts from the Alastair Campbell Diaries” just nu. Oerhört intressant om man är intresserad av brittisk politik. Men också fascinerande för att Campbell är öppen med hur politik på hög nivå påverkar relationer och hur han och andra förändras under det hårda tryck de var utsatta för. Det är inte utan att jag känner igen mycket. Också - givetvis - en handbok i medietaktik och valstrategi.

Här är åtta andra lästips om brittisk politik – och de är läsvärda även man är mer intresserad av politik och samhällsfrågor generellt än av just brittisk politik.

”Blair” av Anthony Seldon. Standardverk och gedigen. Bra introduction.
“The Spin Doctors Diary” av Lance Price. Ger en bra bild av jobbet som pressekreterare i regeringen.
“The Insider” av Piers Morgan. Morgan kompletterar bilden av åren med Blair utifrån sin horisont som högprofilerad chefredaktör.
”DC Confidential” av Christopher Meyer. Tidigare brittiska ambassadören i Washington ger en bra bild av förbindelserna mellan USA och Storbritannien under Blair.
“Gordon Brown” av Tom Bower. Bra och balanserad biografi över den nya premiärministern.
”Mandelson” av Donald Macintyre. Välskrivet om tidigare kommunikationschefen och ministern och alltid en av Blairs närmsta rådgivare. Komplex men oerhört spännande person.
“Servants of the people” av Andrew Rawnsley. Tidig (2000) och rätt kritisk bild av New Labour.
“The Control Freaks” av Nicholas Jones. Oerhört kritisk mot framförallt Campbell och Mandelson.

En av de största går vidare

Ingmar Bergmans bortgång skildras i en rad internationella medier. Här är några länkar.

Verdens Gang
Aftenposten
Guardian
CNN
Die Welt
Le Monde
Washington Post

Och i Sverige skriver givetvis DN (specialsajt), Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

På Nationalmuseum i Stockholm finns utmärkt fotografi av Ingmar Bergman, fotograferad av Georg Oddner. Värt ett besök.

Partier i digitala miljöer

Har haft semester, därav något färre antal inlägg i veckan. Semester även denna vecka men då med tillgång till uppkoppling.

Kommenterar idag You Tube och politikens närvaro i digitala miljöer i Svenska Dagbladets kulturdel. Jag är övertygad om att politiken kommer att bli mer närvarande i digitala miljöer och vi tittar löpande på hur vi kan bli mer närvarande och mer relevanta i alla miljöer där medborgarna finns. Jag är dock lika övertygad över att man måste göra saker på riktigt och med uthållighet ifall det ska tas på allvar. Hit and run fungerar inte på nätet utan det kräver engagemang över tid och möjlighet för användarna att själva delta i dialog, komma med förslag etc. Det är väldigt bra och kan rätt hanterat också driva på en kulturförändring i annars relativt tröga partistrukturer.

Sammantaget: man ska ta digitala miljöer på lika stort allvar som verkligheten.

Allt var inte bättre förr

På SR hemsida med äldre program finns en helt fantastisk intervju från 1968 med en stackars Olof Palme som intervjuas av Sveriges Radios reporter Bo Holmström om förslaget att införa färg-tv i Sverige. Journalisten ställer enbart frågor om kostnader och om det inte blir så att bara de rika kommer att ha råd med färg-tv. Palme får försöka förklara men pressas av reportern som bara ser införandet ur ett klassperspektiv. Och givetvis – VPK var som enda parti emot införandet av färg-tv.

En inte så ljummen festival.

I eftermiddag har jag varit i Aspudden på festivalen En ljummen i gräset och lyssnat på Le Muhr och Norma. Le Muhr var bra som väntat även om en solig eftermiddag med picnic framför scenen kanske inte direkt gör dem rättvisa. Norma var en ny och upplyftande bekantskap. Påminner om tidig brittisk nittiotalspop med mycket gitarrer och skruvade ljud. Mycket bra.

Lite jobb men mer läsning

Egentligen har jag semester nu men har jobbat lite i veckan ändå. Förbereder en del inför Fredriks tal i Vaxholm lördagen den 11 augusti kl 13.00 på hamnplan. Välkommen att komma dit och lyssna!

Det blir också en del efterarbete från Almedalen. Fakturor som ska attesteras och diverse bud som ska gå till rätt adresser. Allt har dock fungerat utmärkt – servicenivån från Wisby Hotel och kongresscentret Wisby Strand har varit mycket hög och de har verkligen ansträngt sig för att vi ska bli nöjda. Vilket vi också är.

Hinner dock ha lite ledigt och har bland annat läst Jan Mårtensons memoarer ”Att kyssa ett träd”. Fascinerande, om än lite ytliga betraktelser över efterkrigstiden med tyngdpunkt på 60-80-tal. Det bekräftar bilden av en socialdemokrati som gick över styr på 70-talet. När Mårtensson då skulle arrangera den stora internationella miljökonferensen 1972 i Stockholm så försökte rörelsen få alla arrangemang till Resto och andra rörelseanknutna bolag. Omsakligt. Och ett tecken på en maktfullkomlighet som ju tyvärr kom att prägla av sig i många sammanhang under 70- och 80-talen.

Har också hunnit med Lena Einhorns ”Vad hände på vägen till Damaskus?” om Jesus liv och vad som eventuellt hände efter korsfästningen. Hennes slutsats (som jag inte ska avslöja) är inte så imponerande och håller inte för en närmare granskning. Däremot är boken mycket läsvärd som en översiktlig introduktion till det samhälle där Jesus föddes och levde. Einhorn skriver väl om de olika grupperingar som fanns i ett rätt så kaotiskt samhälle.

Just nu läser jag senaste boken från John Le Carré - ”Mission Song”. Det är – som vanligt – en mycket välskriven bok och den utspelar sig i huvudsak i Centralafrika och London. Det finns få som kan skildra miljöer så insiktsfullt som Le Carré eller beskriva hur vanliga människor så lätt kan hamna i ovanliga situationer som ställer frågor kring både den egna och samhällets moral.

Fler företag kan stanna i Sverige

Tobias Billström presenterade idag förslag som ska göra det lättare att komma som invandrare till Sverige för att jobba. Detta är ett viktigt förslag, det finns många sektorer där vi idag har brist på utbildade medarbetare och då är det viktigt att svenska företag kan rekrytera från utlandet. Dagens Nyheter skriver om detta.

Intervju i Dagens Media

I Dagens Media finns en intervju med mig om Almedalen och lite om hur vi ska utveckla moderaternas kommunikation framöver.

Borg dominerade i Almedalen

I sitt tal i Almedalen inför närmare 2000 personer talade Anders självklart om hur han såg på svensk ekonomi men också om hur viktigt det är att som finansminister ta det långsiktiga ansvaret för en god ekonomiska utveckling. Anders lyfte fram frihet och samhörighet som viktiga värden som både byggt Sverige men som också bör vara grundläggande värderingar för framtidens politik.



Vi är mycket nöjda med Almedalen för egen del. Vår ekonomiska seminarium i stora hörsalen på det utmärkta kongresscentret Wisby Strand blev nästan fullsatt (drygt 300 personer) och vi fick en bra diskussion där Anders inledde och sedan modererade. Att det går bra för Sverige och att jobben nu kommer råder det ingen tvekan om. Samtidigt ser vi hur grupper som invandrare, äldre och unga fortfarande har svårt att få fäste på arbetsmarknaden.
Välkvalificerade forskare fick ge sina perspektiv och sedan
diskuterade Anders med statsrådskollegerna Maria Larsson och Nyamko Sabuni samt SIFs ordförande Mari-Ann Krantz om vad regeringen kan göra mer. I dagens DN finns en längre intervju med Anders.

Seminarium om utanförskap och jobb

Nu på seminarium med Akademikerförbundet SSR. Per Schlingmann diskuterar med bl a socialdemokraternas tidigare minister Sven Erik Österberg. Det är tydligt att konfliktlinjerna från valrörelsen 2006 kvarstår. Österberg är mycket vag i sin politik förutom att det är fel att sänka ersättningsnivåerna. Vad socialdemokraterna vill göra för att bryta med utanförskapet och skapa fler jobb får publiken inga svar på. Det är lite märkligt att nio månader efter en valförlust och efter en analys av valrörelsen som pekade på att just avsaknaden av en jobbpolitik var en huvudorsak till att socialdemokraterna förlorade, så har Österberg fortfarande inget annat att komma med än kritik mot regeringen. Jag tror socialdemokraterna begår ett stort misstag ifall de nu inte tar chansen att verkligen formulera både en relevant problembeskrivning men också en konkret politik som adresserar utanförskapet.

Schlingmann om Sahlin

Idag skriver Schlingmann på Expressen debatt om arbetarpartier och om kampen mot utanförskap. Det ska bli spännande att höra Sahlins tal ikväll. Frågan är hur mycket förnyelse hon orkar med?

Med blandade känslor mot Visby

Nu åker jag snart mot Visby för årets Almedalsveck. Göteborgs-Posten har intervjuat mig inför veckan.

För dem som inte åker dit kan jag rekommendera att istället köpa en cd med Säkert! Ibland önskar jag att jag fortfarande var i tjugoårsåldern och kunde bli handlöst förälskad i bra ny musik. Som när jag upptäckte Stone Roses och Primal Scream och bara var tvungen att åka till Hultsfred för att se Primal Scream (1991 eller 1992??). Och som gamla förälskelser har de följt mig genom åren – även om utvecklingen knappast varit spikrak. Men Primal Scream har ju i alla fall hittat tillbaka till någon form av form (Riot City Blues) och Bobby Gillespie ser mer levande ut än på många år.

För några månader sedan började jag lyssna på Säkert! Annika Norlins (Hello Saferide) svenska projekt. Sakta men säkert har hon ätit sig in i och nu övertagit min hjärna. Just nu tycker jag att det är magnifikt. Det bästa jag hört på svenska på denna sida sekelskiftet i alla fall. Blogg för den som vill följa turnén finns här.

Kartritarnas tid är över

Idag skriver Per Schlingmann på DN-debatt om regionfrågan tillsammans med kristdemokraternas Mats Odell och partisekreterarna för centerpartiet och folkpartiet.

"Vi avvisar en process som innebär att centralt dirigera fram en ny regionindelning. Vi avvisar över huvud taget att nu initiera en process med detta som mål. Vår utgångspunkt är i stället att områden i Sverige är olika och att utvecklingen måste få se olika ut i olika delar av landet."

Det är ett tydligt och viktigt besked. Jag tror det är oerhört viktigt att politiska företrädare fokuserar på verksamheten och inte på att bygga nya politiska nivåer som medborgarna inte efterfrågar. Det kan säkert finnas regionala frågor som kräver regionala lösningar på olika håll i landet. Lös dem då regionalt där. Det måste staten vara beredd att tillåta. Men tvinga inte in hela Sverige i en enhetlig modell för hur landet ska styras. Planekonomins och kartritarnas tid är förbi.

Lästips för sol och regn

Har läst lite böcker de senaste veckorna och kan tipsa om följande:

Non-fiction

The one percent doctrine av Ron Suskind
Fiasco – The American military adventure in Iraq av Thomas E. Ricks

Båda böckerna behandlar Irak. Suskind skriver initierat från Washingtons perspektiv och Washington Posts korrespondent Thomas Ricks skriver om sin tid i Irak men har också fått oväntat god tillgång till ledande amerikanska militärer och politiker. Båda böckerna är framförallt kritiska till hur den politiska ledningen i Washington planerade (eller snarare inte planerade) för ockupationen och tiden efter invasionen. Det är bitande vass kritik från ledande amerikanska militärer och framförallt Ricks bok ger en bild av en politisk ledning som var både splittrade och kortsiktig i planering och ansvarstagande.

Fiction
Edvard Finnigans upprättelse av Roslund & Hellström
Jag har läst Roslund & Hellströms tidigare böcker och inte varit så imponerad. Den är här dock väsentligt mer läsvärd. Bra dialog och trovärdigare karaktärer. Skildringen av de politiska processerna är förenklade men bidrar ändå till spänningen.

Luftslottet som sprängdes av Stieg Larsson
Jag tillhör dem som inte riktigt förstått Larssons storhet. Det är lite väl förenklade personporträtt och ganska grovhugget språk. Men han påminner i sina bästa stunder om en Grisham eller Dan Brown. Korta kapitel, rakt in i händelserna och effektiva utgångar. Fungerar väl i hängmattan men jag tycker nog att Roslund & Hellström skriver bättre.

A Spy By Nature av Charles Cumming
Charles Cumming har också skrivit The Spanish Game. A Spy By Nature föregår The Spanish Game och förlaget försöker lansera honom i Graham Greene och John Le Carres fotspår. Riktig där är han väl inte än men det är klart läsvärda böcker om man gillar spiongenren. Och det är klart man gör...

Själv kommer jag vara i Visby nästa vecka. Håll utkik på Almedalsbloggen där jag kommer skriva gästkrönika.

Vad ledamöterna gör om dagarna

Per Dahl på Barometern har uppmärksammat den årsredovisning som Anna König Jerlmyr presenterade häromveckan.

Även Cecilia Widegren ifrån Skaraborg presenterar löpande vad hon gjort i riksdagen. Henrik von Sydow från Halland har också en ambitiös hemsida som löpande uppdateras med vad han gör i riksdagen och valkretsen.

Jobbar nu mest med Almedalen men också med förberedelser inför Pride och Fredriks sommartal i Vaxholm. Det saknas heller inte saker att göra när det gäller att få allt på plats inför budgetpresentation och höstkampanj. Har också finbesök idag. Évins lilla yorkshire-terrier Malva ligger på golvet och sover.

Annas första år som riksdagsledamot

Begåvade Anna König Jerlmyr har som första riksdagsledamot gjort en årsredovisning och presenterar vad hon har gjort under sitt första år som riksdagsledamot. Läs mer på hennes blogg. Årsredovisningen kan hämtas här.

Blairs sista frågestund

Den som vill lyssna till Tony Blairs rätt briljanta sista frågestund i House of Commons hittar en video på BBC Parliament.

Som Carl Bildt konstaterar så får vi hoppas att han använder sin unika politiska talang och förmåga att skapa förtroende till att få igång en verklig fredsprocess i Mellanöstern.

Almedalen och Alliansen

Nu är det mest förberedelser inför Almedalen och inför diverse kampanjer i höst. Håller på en hel del med rekryteringar också. Det är märkligt att allt administrativt alltid tar dubbelt så lång tid som jag tänkt mig…

Almedalen blir bra. Vi kör ekonomisk-politiskt seminarium med Anders Borg som värd på torsdag förmiddag och även med Anders som talare i Almedalen på kvällen.

Ser att PJ Anders Linder har kritiserat Alliansen för att inte göra något gemensamt i Almedalen. Jag förstår inte riktigt kritiken - och verkligen inte varför just Almedalsveckan skulle vara rätt tillfälle för Alliansaktiviteter.

För det första kan man konstatera att Allians för Sverige finns varje dag i kraft av samarbetet i regering, riksdag och runt om i kommuner och landsting. Varje regeringsbeslut är ett Alliansbeslut.

Sedan kan man tycka att vi borde synas mer och vara mer pådrivande och agendasättande i samhällsdebatten. Men jag minns hur PJ och Svenska Dagbladets ledarsida kritiserade Alliansen under vintern 2006 för att inte synas tillräckligt och för att ha förlorat initiativet i samhällsdebatten. Några månader senare, på valdagen i september, tror jag det var rätt få som inte hade uppfattat att Allians för Sverige sökte förtroende för att bilda regering…

Vad jag vill säga med det är att det – som så ofta – handlar om timing. Och att när Alliansen väl gör saker så får det stort och brett genomslag. Allt har sin tid. Nu utvecklas partierna och bl a moderaterna har tillsatt arbetsgrupper som ska arbeta med politikutveckling. Så sker också i de andra partierna. Idag presenterar centerpartiet en arbetsgrupp för skattepolitiken. Det är bra. Politikutveckling måste ske i partier med gott självförtroende. Sedan får vi komma överens inom ramen för Allians för Sverige och söka ett mandat från väljarna inför 2010. Det arbetssättet är en förutsättning för att Allians för Sverige ska fungera – varje parti måste äga sitt eget öde och fortsätta att utvecklas.

Det är en styrka som jag inte är helt säker på att t ex socialdemokraterna har insett nu när de söker bredare samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet. Partierna måste vara mogna att samarbeta och man måste våga söka lösningar på de svåra frågorna och inte bara finna de enklase gemensamma nämnarna.

Med det sagt så kommer vi också att göra gemensamma aktiviteter under mandatperioden. Under hösten kommer Allians för Sverige att möta medborgarna i olika former. Men vi ska göra det när vi har något att säga och inte bara för fototillfällen. Alliansen är inte ett pr-knep.
Man bör komma ihåg att Allians för Sverige bildades för att vi hade ambitioner att förbättra Sverige tillsammans – något vi nu gör varje dag i kraft av det mandat vi fick av väljarna i valet. Att Alliansen fick så stort genomslag i Almedalen förra året var ju också för att vi hade konkreta förslag att presentera – kring fastighetsskatt och energi.

Jag är övertygad om att höstens budget kommer att visa att Allians för Sverige fortsätter att leverera på det gemensamma valmanifestet. Då - när det också är ett år sedan valet - finns alla förutsättningar att möta medborgarna gemensamt.

Moderna idéer från 1909

Ingrid Elam skriver i DN Kultur om hur Valfrid Palmgren redan 1909 föreslog allmänna bibliotek med gratis lån för alla. Palmgren blev 1910 invald i Stockholms stadsfullmäktige som första kvinna för Allmänna valmansförbundet, moderaternas företrädare.

Hon var den första kvinnan i många sammanhang men är tyvärr nästan bortglömd idag. Det är synd. Hon drev nämligen frågor som visar på att framväxten av en modern välfärdsstat inte var något påfund från vänstern utan snarare en idé som växte fram i symbios mellan höger och vänster i svensk politik.

Fortsatta diskussioner om Ebbe Carlsson

Enn Kokk skriver intressant om Ebbe Carlsson på sin blogg och i kommentarfältet pågår en mycket initierad diskussion där personer som kände såväl Ebbe Carlsson som Olof Palme deltar. Bloggen som bäst, skulle jag säga. I vilken mainstream media skulle ett så initierat åsiktsutbyte kunna pågå på det avslappnade sättet?

Regeringsskifte i Göteborg 2010?

Igår var jag i Göteborg för att träffa vår politiska ledning och deras medarbetare i stadshuset. Det var riktigt givande möten och det ska bli kul att arbeta med dem inför valet 2010. Jag tror att moderaterna och Alliansen har en rejäl möjlighet att vinna valet i Göteborg 2010. Socialdemokraterna har en relativt hög profil men det är inte mycket som blir gjort politiskt i Göteborg. Vad som inte händer är snarare mer intressant än vad som händer. Det är många missade chanser. Utanförskapet är betydande och arvet efter socialdemokraterna riskerar att bli en splittrad stad. Det är vi inte råd med. Göteborg är en viktig stad och borde vara en dynamisk tillväxtmotor i västra Sverige där alla faktiskt får vara med. Det är inte bara utanförskapet som växer utan också klyftan mellan den socialdemokratiska valretoriken och verkligheten.

En viktig debatt

Idag skriver Ulf Kristersson, socialborgarråd i Stockholm, på DN Debatt om arrangerade äktenskap och vad som bör göras åt att unga kvinnor inte får det stöd som behövs. Det är en viktig debatt - inte minst för dem som lever under hotet att bli bortgifta mot sin vilja.

Ett ohederligt politiskt samtal

” Folket har inte valt de där slängkapporna i EG-domstolen. De är oavsättliga. De deltar inte i något offentligt samtal, de fattar beslut och sedan är det locket på. Makten har talat,”

Så säger förre ministern Morgan Johansson (s) om domarna i EG-domstolen.

Principen med självständiga domstolar, fristående från politiska val, som fattar beslut enligt lag och inte efter politisk majoritet är en central del av en demokrati.

Det är faktiskt ovärdigt att en fd minister ägnar sig åt den här typen av fördummande kommentarer som inte för samhällsdebatten en centimeter framåt utan bara bidrar till att förstärka fördomar om EU och olika institutioner.

Att vara kritisk är en sak. Att fördumma det politiska samtalet är en annan sak.

Dagens pressträff

Stor uppslutning på dagens pressträff när Fredrik och Schlingmann presenterade partistyrelsens förslag till nytt handlingsprogram och propositionen om regionfrågan. Båda ska behandlas och beslutas på partistämman i höst. Jag räknade till 32 journalister vilket gjorde att det blev trångt i vårt lilla pressrum. Pressträffen gick dock bra och DN och SVD har redan skrivit (från TT). Det är fascinerande med pressträffar - en halvtimme är gemensam sedan tar det ca en timme att hantera alla separata intervjuer (framförallt TV). Fredrik lär dyka upp i samtliga nyhetssändningar och Schlingmann i alla fall i TV4.

En annan (och märklig) tid

Även Peter Englund har läst Anders Isakssons biografi över Ebbe Carlsson (jag skrev om den här) och verkar ha fastnat för samma invändningar som jag. "Något hände kanske ändå med Sverige iochmed mordet på Palme. Inte så att det där omtalade Folkhemmet föll över en natt, bla bla bla. Snarare att mordet i ett slag pressade vissa strukturer till ytan, gjorde dem synliga. Det är ingen vacker bild av svenskt 70-tal som framträder i denna parad av skumraskaffärer, ideologiska stollerier, maktmissbruk, kryperi och dubbel bokföring. Det krävs alltid avstånd, och ett stort mått av kreativ glömska, för att något skall kunna upphöjas till idyll."

Offensiv moderat miljöpolitik

I fredags (hmm... jag vet att jag är sen) presenterade Fredrik Reinfeldt och Lars Lindblad (vår gruppledare i riksdagen) moderaternas arbetsgrupp för en offensiv miljöpolitik. Det var en bra pressträff och jag tror det kommer komma mycket spännande ut ur det arbete som Lars nu ska leda under ett och ett halvt år. Det är en ambitiös satsning som vi gör och det är viktigt att vi tar i frågorna på ett seriöst och långsiktigt sätt.

Helgens betraktelser

Högkonjunktur

Jag ser sju byggkranar från mitt köksfönster på söder.

Bra filmer

Såg Children of Men och Dolt hot i helgen. Mest av en slump. Båda filmerna var dock riktigt bra. Children of Men till och med en av de bästa i år. Otroligt snyggt filmad och rätt så trovärdig dialog och handling. Haneke - som gjort Dolt hot - är en personlig favorit och detta är en av hans starkare filmer. Klart sevärd - särskilt om man gillar snygga franska miljöer.

Unga Moderater

Var och talade opinionsbildning för Unga Moderater i lördags. Riktigt kul. Gick själv den ambitiösa utbildningen 1992 och det är kul att MUF håller liv i ett bra projekt som fostrat många ledande moderater. På plats i helgen som kursledare och lärare fanns också Anna König Jerlmyr, Oscar Öholm, Linda Norberg, Gustav Blix, Karolin A. Johansson och Christan Ekström.

Vad vill du göra? Hur ska du göra det? Med vem ska du göra det?

Partiledardebatten i riksdagen idag blev både ett bokslut över Mona Sahlins tid som statsråd och en nystart för henne som partiledare. Personligen har jag starka sympatier för Sahlin. Jag tycker hon verkar vara en klok och schysst person och dessutom stå för en rimlig och hyfsad modern socialdemokrati. Hur hon blir i rollen som partiledare är det dock väldigt svårt att säga än.

Hon har suttit i en regering som fört en politik som ökat klassklyftorna i Sverige och där det växande utanförskapet blivit vår tids största samhällsproblem. Tyvärr visade debatten idag inte på att hon dragit några konsekvenser av detta.

I sin debut som partiledare talade hon väl och länge om allt. Orden tar liksom aldrig slut. Men när man lyssnat klart är det väldigt svårt att sätta fingret på vad hon egentligen vill. Vad ska prioriteras? Och hur vill hon förändra socialdemokraterna? Många frågor och få svar.

Fredrik var tydlig i sina tre frågor: Vad vill du göra? Hur ska du göra det? Med vem ska du göra det?

Det kommer vara frågor som Mona Sahlin måste kunna svara på ifall hon vill presentera ett trovärdigt regeringsalternativ 2010.

Förändringar efter lokala förutsättningar

Idag skriver Per Schlingmann på DN-debatt om moderaternas inställning till ansvarskommittén.

"På fredag antar moderaternas partistyrelse det förslag som kommer att läggas fram inför ombuden på partistämman. Det är ett förslag som grundar sig i diskussioner vi fört under våren på olika nivåer i partiet. Utifrån dessa diskussioner har vi kommit fram till slutsatsen att avvisa en enhetslösning som likriktar det regionala samarbetet. Vi är positiva till regionalt samarbete men tror inte på att stöpa om Sverige utifrån centralt uppsatta ramar och direktiv för regionsamarbetet. Vi avvisar därför att nu inleda en process med syfte att förändra det sätt på vilket vi organiserar Sverige. Vi slår samtidigt fast att vi är öppna för att permanenta de försöksregioner som nu pågår."

Det är en rimlig avvägning. Förändringar av hur Sverige styrs måste komma underifrån och baseras på lokala och regionala behov. Att vi skulle sitta i Stockholm och rita kartor skulle möjligen glädja en och annan statsvetare men knappast medborgarna. Sverige ser inte lika ut och förutsättningarna skiljer sig mellan olika delar av landet. Att då tvinga fram en central enhetslösning är knappast det bästa alternativet. Om däremot delar av landet ser möjligheten att erbjuda bättre kvalitet i välfärden genom samarbete - då är det klart att de ska få chansen att utvecklas utan centrala pekpinnar.

Vilken sosse är du?

Begåvade Katrine Kielos har ett fantastiskt roligt sosse-test. Jag bara väntar på att hon ska göra ett moderat-test också.

Miljösmart.se

Nu är moderaternas nya miljösajt - Miljösmart - lanserad. Den kommer byggas ut efter hand men redan nu tycker jag den är rätt så välfylld.

Miljösmart.se

Politikerbloggen skriver idag om att vi ska lansera en miljösajt. Det är alldeles korrekt vilket jag också kommenterar här. Vi slår upp dörrarna (eller vad man nu säger…) på världsmiljödagen tisdagen den 5 juni. Maria Wetterstrand kommenterar och jag tror nog att miljöpartiet underskattar våra ambitioner.

Vi satsar nu rejält på miljö- och klimatfrågorna. Det gör vi för att vi vet att de är viktiga. Ibland hörs lite småtykna kommentarer om att moderaterna inte har en miljöpolitik. Det är i grunden fel – även om jag är den förste att medge att vi måste fortsätta att utveckla politiken och bli bättre på att gå på offensiven. För nu är det slut på det dåliga självförtroendet som möjligen funnits bland moderaterna i miljöfrågor. När jag rest i Sverige under våren har jag slagits av vad många miljöengagerade moderater det finns runt om i landet. Många som varit aktiva under lång tid i miljöfrågorna och gjort viktiga insatser, inte minst i kommunerna. Det är för dem och för alla som är nyfikna på vår miljöpolitik som vi startar denna sajt. Vi vill lära oss mer – av varandra men också av andra. Och vi vill göra det i en öppen dialog där vi kan byta erfarenheter och få värdefulla inspel.

Så på världsmiljödagen den 5 juni öppnar vi sajten.

En annan tid, en märklig tid

Jag var tolv år när Palme mördades. Jag kommer ihåg att jag lyssnade på morgonekot och det kändes overkligt, närmast främmande. Sedan satte vi oss i bilen för att åka till Sunne och åka slalom. Vi följde rapporteringen i radion på vägen dit och jag minns att jag tittade på mötande bilar – polisen sökte de första dygnen nämligen efter en bil.

Nu, 21 år senare läser jag Anders Isakssons bok över Ebbe Carlsson ”Ebbe – Mannen som blev en affär”. Det är en habil bok som handlar om Ebbe Carlsson och hur en märklig människa kunde ta sig ända in i socialdemokratins innersta krets.

Men det som framförallt slår mig är sjaskigheten. Toppolitiker springer på porrklubbar och Palme tystar ner. Den militära underrättelsetjänsten övervakar den yttersta vänsterflanken i intimt samarbete med socialdemokraterna. Palme tystar ner. Den högsta polisledningen är politiserad. Rikspolischef, SÄPO-chef och länspolismästare utses med partibok som grund. Statsrådsberedningen tillkallar polisbilar för Ebbes privata resor och justitieministern förser Ebbe Carlsson med passerkort så han kan komma och gå som han vill i polishögkvarteret på Kungsholmen. När Palme mördas placerar regeringen en person i polisutredningen och lägger sig aktivt i (de trassliga) förhållandena mellan åklagare och polis. Länspolismästaren Hans Holmér anses pålitlig eftersom han ses som närstående socialdemokraterna. Ebbe Carlsson och Holmér jagar kurder på lösa boliner och informerar löpande socialdemokraternas högsta ledning. Vitböcker skrivs med syfte att skydda regeringen – inte för att lägga korten på bordet.

Det brukar ibland talas om att Sverige var ett oskyldigt land när Palme mördades. Snarare var Sverige ett rätt sjaskigt och genompolitiserat land.

Jag är lite förvånad över att Isaksson valt att inte intervjua några av de då aktiva politikerna utan framförallt arbetat med skriftliga källor. Han motiverar själv valet med att då aktiva politiker (t ex Anna-Greta Leijon, Thage G Petersson och Ingvar Carlsson) redan skrivit sina versioner i memoarer.

Det är visserligen korrekt. Men visst hade det varit intressant att höra Ingvar Carlssons synpunkter på varför en hel del saker inte går ihop och vad han anser om Ebbe Carlsson och hans affärer idag. Carlssons bok har ju några år på nacken och skrevs ju i den tidens ljus. Kanske hade han varit mer beredd att tala öppet idag om några mörka år i den svenska politiska historien.