Partisekreterarnas bloggträff

PJ Anders Linder har en viktig poäng efter gårdagens träff med Alliansens partisekreterare om satsningarna på nätet. "Men om man ska anslå en lite mer optimistisk ton: Det viktigaste är kanske inte kontakten mellan partitoppar och gräsrötter. För hur det än är, inte ens Barack Obama håller nätomröstningar om vad han ska tycka eller vilka utspel han ska göra. Någonstans beestår ändå politik i att personer begär ett förtroende för vad de själva, inte andra, tror på.Varken internet eller något annat medium kan göra varje individ till kampanjgeneral. Men internet kan göra information snabbt tillgänglig och möjlig att sprida vidare; internet gör det lätt att höra av sig med idéer, få feedback och söka kontakt med likasinnade. Det är kanske på den horisontella nivån - som forum för kontakter sympatisörer och aktivister emellan - som en riktigt bra webbplats för Alliansen kan fylla sin viktigaste funktion. "Så här gör vi." "Hur gör ni?" "Har ni tänkt på det här?" "Låt oss samla in tiotusen spänn och göra det här."Sedan kan den sortens spontana samarbeten kugga in i den mer formella kampanjen på olika sätt."

Dick Erixon är mer skeptisk i ett inlägg på Newsmill. Även Mary Jensen skriver bra från bloggträffen.

Johan Ingerö har också en intressant poäng i samma härad som PJ: "Jag påpekade dock att den amerikanska gräsrotspolitiken inte huvudsakligen bygger på relationer mellan väljare och organisationer utan snarare mellan väljare och individuella politiker."

Jag har flera gånger intervjuats kring min syn på de amerikanska kampanjerna. Jag tror att en viktig slutsats kring deras satsningar på nätet är just det som PJ är inne på, det handlar i första hand om att knyta ihop sympatisörer med varandra. Det tror jag är en viktig poäng - ibland finns en lätt naiv syn om att nätet ska förvandla politiken till en daglig opinionsundersökning där politiker alltid gör som bloggare vill. Så är det givetvis inte. Men däremot måste vi som företräder partier bli bättre på att lyssna, ha dialog och vara beredda till diskussion. Men det kommer även framgent att innebära att alla beslut inte alltid är populära.

Det ställer också krav på de som vill vara med i dialogen. Jag kan ibland bli skrämd av den närmast hatiska ton som finns på nätet och den drevmentalitet som inte står den sämsta kvällspress efter. Respekt och god ton är lika viktigt på nätet som i en valstuga eller på ett offentligt möte om man vill bli tagen på allvar.