Sänkta skatter och stabila statsfinanser

Socialdemokraten Peter Andersson har retat upp sig på kombinationen Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och sänkta skatter. I ett något förvirrat inlägg försöker han driva tesen att sänkta skatter är fel och att det finns en skillnad mellan Anders och Fredrik i synen på skatter.

Tror han verkligen det så har han inte läst eller hört vad Fredrik och Anders säger.

Anders Borg skriver så här i DN: ”I många länder skiftar nu fokus från hur den ekonomiska krisen ska hanteras till när och hur de stora underskotten i de offentliga finanserna ska minskas. Sverige är ett av de länder som haft de största finanspolitiska stimulanserna för att möta krisen samtidigt som vi lyckats bibehålla stabila offentliga finanser. Budgetunderskotten är mindre i Sverige än i stort sett alla andra jämförbara länder.”

Poängen med Anders artikel är ju att just därför att vi har hållt i pengarna (och inte gjort som socialdemokraterna ville) så kan vi nu gå mot överskott samtidigt som vi slipper nedskärningar i välfärdens verksamheter eller stora skattehöjningar. Peter Andersson kan ju ta ett snack med sina kollegor i Labour i Storbritannien eller socialisterna i Spanien och ser hur statsbudgeten där kommer te sig de kommande fyra åren…

”Överskottsmålets nivå ska säkerställa att vi har sparat i ladorna när krisen kommer. Tomma lador riskerar att drabba framför allt utsatta grupper i samhället, det vill säga de grupper som bäst behöver trygghetssystem och välfärdstjänster. Det kan vi inte acceptera. Därför ska vi skapa bra förutsättningar för överskott. Överskott ska dessutom bland annat säkra jämn fördelning av resurser mellan generationer och förhindra neddragningar och skattehöjningar som riskerar att försämra tillväxt- och sysselsättningsutveckling.

Finansdepartementets utvärdering visar att dagens överskottsmål på 1 procent som genomsnitt över en konjunkturcykel säkrar detta.

Sverige ser alltså ut att klara sig bättre än vid tidigare kriser och jämfört med många andra länder i Europa. Vår tillväxt och sysselsättning återhämtar sig starkare och snabbare och våra offentliga finanser väntas återgå till överskott utan skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden. Detta beror i hög grad på att regeringen fört en ansvarsfull finanspolitik före och under krisen, genom att spara i ladorna under högkonjunkturen och sedan bedriva en ansvarsfull aktiv stabiliseringspolitik med temporära insatser under krisen. Robusta budgetpolitiska ramverk, som nu föreslås förstärkas ytterligare, har varit ett viktigt stöd.”

Skattesänkningarna har gjorts för att de är en del av jobbpolitiken. Dessutom kan man konstatera att nettoeffekten gör mer för vanliga inkomsttagare än vad en avtalsrörelse gör. Då handlar det dessutom om brutto. Skattesänkningarna är netto – man får behålla mer pengar i plånboken.

En person som tjänar 20 000 i månaden och bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt har fått behålla 1449 kronor mer – varje månad – jämfört med när Mona Sahlin satt i regeringen 2006. (källa)

Det samtidigt som nu Sverige är på väg ur krisen med bäst förutsättningar av EU-länderna "Sverige placerar sig i det absoluta elitskiktet vad gäller ländernas tillväxt (etta på rankingen före Finland och Tyskland), statsskuld (trea på listan efter Luxemburg och Danmark) samt budgetunderskott (tvåa efter Luxemburg, före Finland på tredje plats)."