Inte pengarna som lockar

Dagens lästips: Jonas Morian kommenterar väl Rolf van den Brinks krönika i Dagens Media.

Jag är ju själv ett exempel på någon som rört sig mellan PR (JKL) och politik (nya moderaterna). Jag vill dock hävda att jag - liksom andra jag känner, oavsett partifärg - i grunden gör detta på grund av engagemang. Inte för att tjäna pengar.

Jag jobbade heltid gratis för moderaterna i valrörelsen 2006 för att jag tyckte det var viktigt att nya moderaterna och Allians för Sverige vann valet. Innan dess har jag varit engagerade på alla möjliga nivåer i moderaterna under många år. Mitt engagemang började för 18 år sedan när jag protesterade mot Sovjetunionens ockupation av Estland, Lettland och Litauen. Jag hade inte en tanke på att jobba med PR eller att korsbefrukta mellan kommunikation och politik. Så tror jag det ser ut för det flesta. Det är engagemanget som är grunden och det är intresset för samhällsfrågor, kommunikation och människor som gör att man sedan när olika möjligheter uppstår väljer att vara aktiv som förtroendevald, tjänsteman, pr-konsult - eller journalist, för den delen.

Splittring i Allians för Sverige?

Svenska Dagbladet skriver idag om Allians för Sverige inför Europavalet. Rubriken på svd.se är rätt hårt dragen - "EU-valet 2009 splittrar Alliansen". Det kan ge en bild av splittring och självfallet ett givet journalistiskt perspektiv. I sak är det dock inte riktigt korrekt att EU-valet skulle innebära någon splittring. Lennart Sjögren från kristdemokraterna är ju tydlig med att han inte vill ha några gemensamma listor men att han kan tänka sig någon form av gemensam plattform. Och läser man sedan vad partisekreterarna säger så är det ju samma sak. Låt oss titta på vad vi kan göra gemensamt, men EU-valet är knepigare att ha ett väldigt nära samarbete i.

Det är heller ingen nyhet att vi inte ska ha samma upplägg inför Europavalet som vi hade i valrörelsen 2006. Vi har aldrig sagt att vi ska ha gemensamma aktiviteter i Europaval. De är ju av många skäl betydligt knepigare än i de nationella eller lokala valen där vi söker mandat för majoritet tillsammans. Snarare är väl nyheten egentligen att vi öppnar för ett närmare samarbete inför Europavalet om det finns förutsättningar för det…

Plattform eller inte, det kommer säkert finnas rätt mycket gemensamt att stå på, inte minst för att Europavalet ligger strax före det halvår då Sverige är EU-ordförande.

PS. Jonas Morian undrar över samarbetsklimatet i Allians för Sverige. Det är mycket gott och vi har både regelbundna möten och informella samtal på alla nivåer. Jag upplever genuint att vi gillar varandra och har respekt för både våra likheter och olikheter. Det är det som är styrkan i Alliansen. Den är på riktigt och inte bara ett bekvämt pr-knep i frågor där vi redan är överens. Det skiljer tydligt mellan oss och vänsteralternativet. Socialdemokraterna och miljöpartiet/vänsterpartiet verkar har förtvivlat svårt att vara överens om något annat än att de inte gillar regeringen... Och ta tag i de frågor där de faktiskt har olika åsikter - det verkar ingen vara intresserad av.

Sommartal i Vaxholm

Idag talade Fredrik Reinfeldt för några hundra i gassande sol i Vaxholm. Jag var mest nervös för att han skulle få solsting i talarstolen, det var verkligen rejält varmt. Men allt gick bra och Fredrik höll ett riktigt bra tal där han var tydlig med prioriteringarna i politiken. - Nu är det låginkomsttagarnas tur, sade han med hänvisning till att det nu är dags att gå vidare med fortsatta skattesänkningar för dem med låga inkomster. Fredrik talade också om sina resor i Sverige där han mött och talat med framförallt kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Deras rätt att få bestämma mer över sin egen arbetsplats och få del av skattesänkningar betonade Fredrik. Anna König Jerlmyr har redan bloggat och fler lär följa under eftermiddagen och kvällen. På moderaternas hemsida hoppas jag också att vi får upp talet i ljud och bild inom kort.
Uppdaterad: Dick Erixon har också skrivit och fotat, liksom Linda Norberg.

Fredrik sommartalar i Vaxholm

Nu på lördag den 11 augusti kl. 13.00 håller Fredrik sitt årliga
sommartal på Söderhamnsplan i Vaxholm.

Vägbeskrivning:
Tag busslinje 670 från Tekniska högskolan alt
Danderyds sjukhus mot Vaxholm. Gå av vid slutstationen "Söderhamnsplan".
Bussen går ca en gång i halvtimmen - se här.

Åk E 18 mot Norrtälje, sväng av mot Vaxholm, väg 274. Följ skyltning mot Vaxholm och Söderhamnsplan. (Tänk på att det kan vara svårt att hitta parkeringsplatser i hamnområdet).

Samband mellan kreativitet och trygghet?

Idag skriver Per Schlingmann på SVT Opinion om sambandet mellan trygghet och kreativitet. Läs och delta gärna i diskussionen som finns i SVT forum.

Ingen Persson i Blairs värld

En sak slår mig när jag nu läst färdigt Alastair Campbells dagbok. Göran Persson nämns inte med ett ord.

Han som - enligt egen utsago - var så bra kompis med Blair.

Och då täcker boken ändå perioden när Göran Persson var EU-ordförande och Campbell skriver generellt mycket om toppmöten och om EU-politik. Och andra från mindre länder nämns regelbundet – Rasmussen, Ahtisaari, Wim Kok, Dehaene m fl.
Från Sverige får dessutom vapeninspektör Hans Blix relativt omfattande utrymme.
Men inte ett ord om Göran Persson.

Böcker om Blair och New Labour

Läser Alastair Campbells dagbok ”The Blair Years – Extracts from the Alastair Campbell Diaries” just nu. Oerhört intressant om man är intresserad av brittisk politik. Men också fascinerande för att Campbell är öppen med hur politik på hög nivå påverkar relationer och hur han och andra förändras under det hårda tryck de var utsatta för. Det är inte utan att jag känner igen mycket. Också - givetvis - en handbok i medietaktik och valstrategi.

Här är åtta andra lästips om brittisk politik – och de är läsvärda även man är mer intresserad av politik och samhällsfrågor generellt än av just brittisk politik.

”Blair” av Anthony Seldon. Standardverk och gedigen. Bra introduction.
“The Spin Doctors Diary” av Lance Price. Ger en bra bild av jobbet som pressekreterare i regeringen.
“The Insider” av Piers Morgan. Morgan kompletterar bilden av åren med Blair utifrån sin horisont som högprofilerad chefredaktör.
”DC Confidential” av Christopher Meyer. Tidigare brittiska ambassadören i Washington ger en bra bild av förbindelserna mellan USA och Storbritannien under Blair.
“Gordon Brown” av Tom Bower. Bra och balanserad biografi över den nya premiärministern.
”Mandelson” av Donald Macintyre. Välskrivet om tidigare kommunikationschefen och ministern och alltid en av Blairs närmsta rådgivare. Komplex men oerhört spännande person.
“Servants of the people” av Andrew Rawnsley. Tidig (2000) och rätt kritisk bild av New Labour.
“The Control Freaks” av Nicholas Jones. Oerhört kritisk mot framförallt Campbell och Mandelson.