Problemen på den amerikanska finansmarknaden förändrar nu förutsättningarna för John McCain och Barack Obama. Den naturliga slutsatsen är att det parti som inte haft makten (dvs demokraterna) tjänar mest på en diskussion om problem i ekonomin. Det är dock inte alldeles självklart att så blir fallet nu. Demokraterna har majoriteten i kongressen (som har mycket låga förtroendesiffror) samtidigt som Obama inte är känd som någon stor ekonom.
PJ Anders Linder tror t ex i SvD blogg att McCain har möjlighet att klara detta. Jag är inte riktigt lika övertygad. Opinonssiffrorna tyder nu på att Obama tar in på det försprång som McCain fick efter valet av Palin och det republikanska konventet. Det är inte osannolikt att anta att detta till stor del beror på den förnyade och mer intensiva diskussionen kring var ekonomin är på väg. McCain har också haft det svårt att hitta rätt i kommentarerna hittills.
Jag tror att detta kan bli bökigt för McCain. Inte bara för att hans kommentarer verkar lite spretiga utan framförallt just för att han ägnar sig åt att kommentera. McCain saknar en genomtänkt ekonomisk politik som är något annat än den som Bush drivit under snart åtta år. Det var tydligt när jag häromveckan besökte republikanernas konvent. Ekonomisk politik där handlade där främst om att permanenta Bush skattesänkningar och att sänka bensinpriset genom att borra mer efter inhemsk olja och gas.
Jag tror att det är alldeles för defensivt ifall McCain ska få grepp om en fråga som alltfler amerikaner anser vara den viktigaste i valet. Hade jag suttit i McCains kampanjstab hade jag drivit tesen att McCain nu måste göra vad Bill Clinton gjorde i valet 1992. Då insåg Clinton att han måste sätta agendan i diskussionen kring ekonomin och tog därför fram ett antal rejält seriösa ekonomiska rapporter och förslag som sedan användes som underlag för längre tal och utspel. Det gav trovärdighet åt en då relativt okänd guvernör och gjorde att han kunde matcha upp mot dåvarande presidenten George Bush som ansågs okänslig för den ekonomiska utvecklingen i USA. John McCain behöver på samma sätt presentera en egen agenda - vad vill han konkret göra för att få ordning på ekonomin och skapa förutsättningar för fler jobb.
Dessa frågor ställs givetvis till Obama men han kan än så länge klara det genom att koppla McCain till Bush när det gäller ekonomisk politik och genom att påpeka att han i alla fall står för en alternativ ekonomisk politik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar