McCain leder i opinionen men debatterna kommer att avgöra

Med valet av Sarah Palin har John McCain signalerat förnyelse och förra veckans konvent i Minneapolis-St Paul markerade en brytning med George Bush. Det var nästan komiskt hur frånvarande den nuvarande presidenten var på konventet. Han fick hålla ett kort – och rätt innehållslöst tal – via videolänk från Vita Huset. Dick Cheney var helt frånvarande och nästan inga talare refererade överhuvudtaget till Bushs åtta år i Vita Huset. I McCains eget tal nämnde han inte ens Bush vid namn utan tackade i en enda mening ”presidenten” för att han lett landet under svåra år.

Republikanernas konvent var mästerligt regisserat och återbekräftade att John McCain är sin egen man och beredd att ta politiska risker när han behöver det. The Economist skrev för någon vecka sedan på sitt omslag att ”Bring back the old McCain”. Och det var precis vad McCain levererade i hockeyarenan i St Paul. Genom valet av Palin och bekräftelsen att han vågar utmana sitt eget parti gör han frågan till förnyelse bredare. Nu handlar det inte bara om förnyelse i allmänhet utan också om vem som har kraften att genomföra förnyelse, i strid med motståndare både inom och utom det egna partiet. Det är en betydligt bättre debatt för McCain i och med att han är en av de få som faktiskt har en lång historia av att gå sin egen väg och ta strider när det är nödvändigt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att alla underliggande faktorer fortfarande talar för att Obama vinner. Dick Morris konstaterar i sin senaste krönika att valet fortfarande handlar om att Barack Obama vinner eller förlorar ” The key point is that this race is now not about Bush or McCain or Bill Clinton or Palin. It's all about Obama.” Se också mitt eget inlägg från 13 augusti.

Demokraterna kommer att vinna i valen till kongressen och senaten och det är enbart genom att gå sin egen väg och markera avstånd till republikanerna samtidigt som Sarah Palin får engagera aktivisterna som John McCain kan vinna som republikansk kandidat. Det finns helt enkelt alldeles för få republikaner i USA i detta val och McCain måste därför vinna mittenväljare samtidigt som Obama misslyckas med att engagera tillräckligt många demokrater att gå och rösta.

Precis som jag konstaterade den 21 augusti så har nu John McCain gått om Obama i den allmänna opinionen. Men även om John McCain nu leder i de mätningar som presenterats efter konventen är det också viktigt att minnas (det gör Al Gore) att valet i USA inte avgörs på nationell nivå utan via elektorsröster från varje enskild delstat. Andrew Romano har en viktig poäng i Newsweek: ”Presidential election are fought on a state-by-state basis--not in the national polls. Here, the picture doesn't look quite as rosy for McCain. According to Real Clear Politics, Obama currently leads in each of John Kerry's 2004 states, including top McCain targets Michigan (+4.3 percent), New Hampshire (+0.3 percent), Pennsylvania (+5.0 percent) and Wisconsin (+7.2 percent). He also leads by healthy margins in a pair of Bush states: New Mexico (+4.3 percent) and Iowa (+9.0 percent). If Obama can hold these advantages until Election Day, he'll wind up with at least 263 electoral votes--seven shy of victory. That's where the red states of Virginia and Colorado come in. At this point, Obama's leading in the latter (+0.4 percent) and tied in the former. Win either one and the White House is his. At this point, RCP gives the Democrat 273 EVs (Colorado, no Virginia) to McCain's 265; the prediction whizzes at FiveThirtyEight.com are even more optimistic, projecting additional Obama victories in Virginia and Ohio for a final score of 304 to 234. Which means that while McCain is "winning" nationally, Obama is ahead in the electoral college.”

Min egen bedömning är att presidentvalsdebatterna mellan Obama och McCain kommer att avgöra det här.