It´s Obama, stupid

Höstens val i USA är speciellt på många olika sätt. Två färgstarka kandidater som på många sätt är varandras motsatser. Samtidigt - om man betraktar dem ur ett annat perspektiv kan man hävda att McCain är en äldre version av Obama i sitt parti. Den lite fria fågeln som tar sina egna vägar och är beredd att utmana sina egna när det behövs. Som har sin bas i mitten, snarare än bland de troende ideologerna.

Nu närmar vi oss konvent och därefter vidtar debatter kandidaterna emellan. Under sommaren har John McCains kampanj blivit allmer negativ. Det är inte så märkligt. Ska McCain vinna så handlar det om att Obama måste förlora. Det här är inte en kampanj som McCain kan vinna genom ett positivt budskap. Genom att Obama är så tydlig favorit, är den mest spännande kandidaten och dominerar i media så måste McCain vinna genom att skapa osäkerhet kring om Obama är mogen att bli president. Det tror jag är en av huvudinsikterna kring valet - detta handlar om Obama.

I den meningen är det ett självklart val av strategi för McCain att söka upp Obamas brister. Den innehåller dock stora risker. Det är svårt att gå negativt mot en kandidat som själv är så positiv. Riskerna är enorma och jag är inte övertygad om att McCain klarar det i längden. Det riskerar dessutom ytterligare att förstärka bilden av ”a grumpy old man” som förgäves slåss mot framtiden. Dan Balz skriver i Washington Post om hur Mark Penn (chefsstrateg åt Clinton) hade tänkt besegra Obama med ungefär den strategin. Clinton vågade dock inte genomföra den fullt ut och jag är inte övertygad om att det hade varit framgångsrikt ifall hon gjort det i ett primärval där båda kandidaterna ju kommer från samma parti. Där måste ju kandidaterna i någon mån försöka hålla ihop partiet ifall man som vinnande kandidat ska ha någon chans att mobilisera tillräckligt många aktivister och väljare när väl primärvalet är avslutat.

Steven Warshawsky ser dock väsentligt ljusare på möjligheterna för McCain, just mot bakgrund av Obamas svagheter. "Obama may be considered a "rock star" by his supporters, but the kind of superficial glamour and excitement that this terminology suggests is not what most voters are looking for in a president. Heartland values, not Hollywood values, still define what most voters want in a president. Most voters want a president whom they perceive as loyal, courageous, hardworking, and fair. Someone who commands the respect of others through the strength of his character and the wisdom of his actions. Someone who is prepared to fight to protect his home and country from invaders. In other words, someone who appeals to voters, on a psychological or emotional level, as the kind of person they would want for a father, husband, boss, or comrade-in-arms.

Rock stars may be fun, but they do not fit this image. Neither does Obama. His life story, while unique and interesting, bespeaks little more than an ambitious and opportunistic young man, still wet behind the ears, with an unhealthy fascination with his own ego - and potentially unreliable when the chips are down.

The American people are not going to entrust the security and prosperity of the country to such an immature and unproven man."

Det blir intressant att se hur McCain väljer att ta kampanjen vidare. Konventet lär bli en viktig vägvisare för hans del.