Helgens betraktelser

Högkonjunktur

Jag ser sju byggkranar från mitt köksfönster på söder.

Bra filmer

Såg Children of Men och Dolt hot i helgen. Mest av en slump. Båda filmerna var dock riktigt bra. Children of Men till och med en av de bästa i år. Otroligt snyggt filmad och rätt så trovärdig dialog och handling. Haneke - som gjort Dolt hot - är en personlig favorit och detta är en av hans starkare filmer. Klart sevärd - särskilt om man gillar snygga franska miljöer.

Unga Moderater

Var och talade opinionsbildning för Unga Moderater i lördags. Riktigt kul. Gick själv den ambitiösa utbildningen 1992 och det är kul att MUF håller liv i ett bra projekt som fostrat många ledande moderater. På plats i helgen som kursledare och lärare fanns också Anna König Jerlmyr, Oscar Öholm, Linda Norberg, Gustav Blix, Karolin A. Johansson och Christan Ekström.

Vad vill du göra? Hur ska du göra det? Med vem ska du göra det?

Partiledardebatten i riksdagen idag blev både ett bokslut över Mona Sahlins tid som statsråd och en nystart för henne som partiledare. Personligen har jag starka sympatier för Sahlin. Jag tycker hon verkar vara en klok och schysst person och dessutom stå för en rimlig och hyfsad modern socialdemokrati. Hur hon blir i rollen som partiledare är det dock väldigt svårt att säga än.

Hon har suttit i en regering som fört en politik som ökat klassklyftorna i Sverige och där det växande utanförskapet blivit vår tids största samhällsproblem. Tyvärr visade debatten idag inte på att hon dragit några konsekvenser av detta.

I sin debut som partiledare talade hon väl och länge om allt. Orden tar liksom aldrig slut. Men när man lyssnat klart är det väldigt svårt att sätta fingret på vad hon egentligen vill. Vad ska prioriteras? Och hur vill hon förändra socialdemokraterna? Många frågor och få svar.

Fredrik var tydlig i sina tre frågor: Vad vill du göra? Hur ska du göra det? Med vem ska du göra det?

Det kommer vara frågor som Mona Sahlin måste kunna svara på ifall hon vill presentera ett trovärdigt regeringsalternativ 2010.

Förändringar efter lokala förutsättningar

Idag skriver Per Schlingmann på DN-debatt om moderaternas inställning till ansvarskommittén.

"På fredag antar moderaternas partistyrelse det förslag som kommer att läggas fram inför ombuden på partistämman. Det är ett förslag som grundar sig i diskussioner vi fört under våren på olika nivåer i partiet. Utifrån dessa diskussioner har vi kommit fram till slutsatsen att avvisa en enhetslösning som likriktar det regionala samarbetet. Vi är positiva till regionalt samarbete men tror inte på att stöpa om Sverige utifrån centralt uppsatta ramar och direktiv för regionsamarbetet. Vi avvisar därför att nu inleda en process med syfte att förändra det sätt på vilket vi organiserar Sverige. Vi slår samtidigt fast att vi är öppna för att permanenta de försöksregioner som nu pågår."

Det är en rimlig avvägning. Förändringar av hur Sverige styrs måste komma underifrån och baseras på lokala och regionala behov. Att vi skulle sitta i Stockholm och rita kartor skulle möjligen glädja en och annan statsvetare men knappast medborgarna. Sverige ser inte lika ut och förutsättningarna skiljer sig mellan olika delar av landet. Att då tvinga fram en central enhetslösning är knappast det bästa alternativet. Om däremot delar av landet ser möjligheten att erbjuda bättre kvalitet i välfärden genom samarbete - då är det klart att de ska få chansen att utvecklas utan centrala pekpinnar.

Vilken sosse är du?

Begåvade Katrine Kielos har ett fantastiskt roligt sosse-test. Jag bara väntar på att hon ska göra ett moderat-test också.

Miljösmart.se

Nu är moderaternas nya miljösajt - Miljösmart - lanserad. Den kommer byggas ut efter hand men redan nu tycker jag den är rätt så välfylld.

Miljösmart.se

Politikerbloggen skriver idag om att vi ska lansera en miljösajt. Det är alldeles korrekt vilket jag också kommenterar här. Vi slår upp dörrarna (eller vad man nu säger…) på världsmiljödagen tisdagen den 5 juni. Maria Wetterstrand kommenterar och jag tror nog att miljöpartiet underskattar våra ambitioner.

Vi satsar nu rejält på miljö- och klimatfrågorna. Det gör vi för att vi vet att de är viktiga. Ibland hörs lite småtykna kommentarer om att moderaterna inte har en miljöpolitik. Det är i grunden fel – även om jag är den förste att medge att vi måste fortsätta att utveckla politiken och bli bättre på att gå på offensiven. För nu är det slut på det dåliga självförtroendet som möjligen funnits bland moderaterna i miljöfrågor. När jag rest i Sverige under våren har jag slagits av vad många miljöengagerade moderater det finns runt om i landet. Många som varit aktiva under lång tid i miljöfrågorna och gjort viktiga insatser, inte minst i kommunerna. Det är för dem och för alla som är nyfikna på vår miljöpolitik som vi startar denna sajt. Vi vill lära oss mer – av varandra men också av andra. Och vi vill göra det i en öppen dialog där vi kan byta erfarenheter och få värdefulla inspel.

Så på världsmiljödagen den 5 juni öppnar vi sajten.

En annan tid, en märklig tid

Jag var tolv år när Palme mördades. Jag kommer ihåg att jag lyssnade på morgonekot och det kändes overkligt, närmast främmande. Sedan satte vi oss i bilen för att åka till Sunne och åka slalom. Vi följde rapporteringen i radion på vägen dit och jag minns att jag tittade på mötande bilar – polisen sökte de första dygnen nämligen efter en bil.

Nu, 21 år senare läser jag Anders Isakssons bok över Ebbe Carlsson ”Ebbe – Mannen som blev en affär”. Det är en habil bok som handlar om Ebbe Carlsson och hur en märklig människa kunde ta sig ända in i socialdemokratins innersta krets.

Men det som framförallt slår mig är sjaskigheten. Toppolitiker springer på porrklubbar och Palme tystar ner. Den militära underrättelsetjänsten övervakar den yttersta vänsterflanken i intimt samarbete med socialdemokraterna. Palme tystar ner. Den högsta polisledningen är politiserad. Rikspolischef, SÄPO-chef och länspolismästare utses med partibok som grund. Statsrådsberedningen tillkallar polisbilar för Ebbes privata resor och justitieministern förser Ebbe Carlsson med passerkort så han kan komma och gå som han vill i polishögkvarteret på Kungsholmen. När Palme mördas placerar regeringen en person i polisutredningen och lägger sig aktivt i (de trassliga) förhållandena mellan åklagare och polis. Länspolismästaren Hans Holmér anses pålitlig eftersom han ses som närstående socialdemokraterna. Ebbe Carlsson och Holmér jagar kurder på lösa boliner och informerar löpande socialdemokraternas högsta ledning. Vitböcker skrivs med syfte att skydda regeringen – inte för att lägga korten på bordet.

Det brukar ibland talas om att Sverige var ett oskyldigt land när Palme mördades. Snarare var Sverige ett rätt sjaskigt och genompolitiserat land.

Jag är lite förvånad över att Isaksson valt att inte intervjua några av de då aktiva politikerna utan framförallt arbetat med skriftliga källor. Han motiverar själv valet med att då aktiva politiker (t ex Anna-Greta Leijon, Thage G Petersson och Ingvar Carlsson) redan skrivit sina versioner i memoarer.

Det är visserligen korrekt. Men visst hade det varit intressant att höra Ingvar Carlssons synpunkter på varför en hel del saker inte går ihop och vad han anser om Ebbe Carlsson och hans affärer idag. Carlssons bok har ju några år på nacken och skrevs ju i den tidens ljus. Kanske hade han varit mer beredd att tala öppet idag om några mörka år i den svenska politiska historien.