Frukostseminarium om välfärden

Tisdag den 10 februari kommer jag medverka vid ett frukostseminarium och kommentera en undersökning kring välfärden och finansiering som Timbro har gjort. Thomas Idergard leder samtalet och Arne Modig från Novus Opinion deltar också. Info och möjlighet till anmälan här.

Samtal med Sverige

Hur vill du att Sverige ska utvecklas framöver - delta i Allians för Sveriges dialog "Samtal med Sverige". Här finns materialet.

Musiktips: Stockholm Swing Allstars

Igår spelade Stockholm Swing Allstars på Fasching i samband med releasen av debutskivan "Take One". De spelar i Stockhom nästa gång den 1 mars på Berns. Kan verkligen rekommenderas - skön 40-talsjazz i modern tappning.

Ett smakprov finns på Youtube.

Fyra reflektioner kring Obama och det politiska läget i USA

1. Det var ett smart installationstal av Obama. Det sätter förväntningarna rätt, anger inriktning och pekar på behovet av både tålamod och samarbete. Det är klart att det inte var en klang och jubel föreställning. Det hade varit det enklaste men samtidigt dummaste han kunde gjort. Nu gäller det att visa på ett lugnt men tydligt ledarskap som förmår gå från valrörelsens engagemang och entusiasm till klok handlingskraft.

2. Obama lär kunna behålla höga förtroendesiffror ett bra tag. Ingen förväntar sig att han kan lösa den finansiella krisen på kort sikt. Vad gäller Irak och Guantanamo lär vänsterflygeln i demokraterna vara nöjda bara han signalerar att beslut är fattade om tillbakadragande och stängning.

3. Risken för Obama är snarare – tror jag – på något års sikt. Han har tusen saker han skulle kunna ägna sig åt och det måste rimligen vara frestande att göra mycket på många områden. Det är riskfyllt. Det kan på sikt leda till otydlighet kring prioriteringar och leda till problem att få igenom saker i kongress och senat. Förhoppningsvis har de många tidigare Clinton-medarbetarna kring Obama lärt sig tillräckligt av Clintons rätt stökiga första år för att inte göra samma misstag igen.

4. Republikanerna kan softa ett tag, diskutera internt och läka såren. Det vore nog rätt klokt. Det är sannolikt strategiskt dumt att gå i direkt konfrontation med en president som är allmänt populär. Snarare bör de försöka finna ett fåtal områden där de kan driva tydliga positioner som har stöd i breda väljargrupper och göra detta långsiktigt. När väl krisens mest akuta fas är passerad finns det potential i frågan om att hålla i skattebetalarnas pengar – opinionsundersökningar i USA visar att oron ökar för budgetunderskott och växande statsskuld.

Tolgfors bloggar

Försvarsminister Sten Tolgfors bloggar numera. Finns här.

Stöd till extremister ger inte fred

Man kan ha starka synpunkter på vad som sker i Mellanöstern och Gaza nu. När krig drabbar civilbefolkningen är det alltid en påminnelse om att våld mycket sällan är en långsiktig lösning på konflikter. För visst föder våld mer våld. Spiralen finns där. När palestinier i Gaza lever i hopplöshet och misär exploateras det av extremistiska politiska rörelser som föder mer hat och ännu mera våld. Det finns ingen militär lösning för vare sig Israel eller palestinierna som kommer att säkra en varaktig fred i Mellanöstern.

Men det är inte svart eller vitt och man måste kunna hålla fler än en tanke i huuvdet samtidigt.

Därför är det sällsynt dumt när politiker i Sverige och på andra håll i Europa legitimerar just dessa extremister och terrorister genom att ställa upp på deras agenda.

Vid de demonstrationer som var i helgen återfanns såväl Hamas som Hizbollahflaggor och hakkors.

Det är djupt problematiskt. Jag gillar inte att offer skuldbeläggs och att man aldrig kan tala om Israel utan att förintelsen används just som ett argument mot judarna. Relativiseringen och det svartvita tonläget i debatten föder just mer extremism och antisemitism. Det tjänar ingen som tror på en fredlig lösning på.

Låt mig ta ett exempel: Sydsvenskan har en intervju med vice ordföranden för s-kvinnor i Skåne som är talande för hur snett samhällsdebatten har hamnat.

”S-kvinnor i Skåne uppmanar även till total bojkott av israeliska varor efter de senaste veckornas attacker i Gaza.
– Israel slaktar barn och vuxna. De som hävdar att politik och idrott inte hör ihop är omedvetna om verkligheten, säger Ingalill Bjartén.
Du jämför med 1980-talets Sydafrika. Men är det rätt att bojkotta ett land med en demokratiskt vald regering?
– Israel är en apartheidstat. Jag liknar Gaza vid Warszawaghettot. Det är förvånande att Israel – där stora delar av befolkningen utsattes för nazisterna – kan göra exakt samma sak som nazisterna.
Är det en rimlig jämförelse? Nazisterna hade ju rena utrotningsläger.
– Det är Gaza också. Kanske inte så raffinerat som nazisternas läger. Men Israel gör så att det inte finns någon medicin i Gaza, ingen mat. Barnen dör. Världen måste protestera mot denna apartheidregim.”

Det är sjukt att jämföra förintelsen med övergrepp eller misstag som Israel begår i Gaza idag.

Förintelsen innebar att 6,5 miljoner människor – varav merparten judar – slaktades av en stat som hade som mål att fysiskt utrota alla med judiskt ursprung. Något krig förelåg inte mellan Tyskland och judarna. Tvärtom fanns just i Tyskland väl integrerade judar som levde i det tyska samhället och som t ex stred för Tyskland första världskriget.

Det gjordes inga undantag. Hade du judiskt blod i dina ådror så skulle du dö. Det ansvarade staten för. Utrotningen skedde i industriell skala i såväl särskilda förintelseläger som genom att judar genom särskild lagstiftning fråntogs alla mänskliga rättigheter.

Judars hem beslagstog, de sattes på särskilda tåg där staten prioriterade denna uppgift framför andra logistikbehov mitt under ett pågående storkrig. Utrotningen var viktigare än krigsinsatsen i t ex östfronten. (se t ex Speers memoarer eller Gitta Serenys intervjubok med Albert Speer). Många dog under tågresan. När de kom fram skildes män från kvinnor och barn. Vissa fick arbeta tills de dog. De andra fick omedelbart vid ankomsten klä av sig nakna, rakades och slaktades sedan omedelbart genom gasning. Efteråt brändes liken – när man gått igenom tandguld och annat som kunde återanvändas.

Nazisterna tillät givetvis inte heller hjälpsändningar in i förintelselägren. I måndag släppte Israel igenom 100 lastbilar med hjälpsändningar till Gaza. Dessa beslagstogs genast av Hamas.

Jag tvivlar inte på att israeliska förband begår övergrepp under operationerna i Gaza. Det förekommer tyvärr inte ett krig i världen där inte stridande förband begår övergrepp.

Men det är ingen utrotning, det är ingen förintelse. Det är i grunden ett krig som Israel för mot en motståndare som urskillningslöst och fullt medvetet attackerar israelisk civilbefolkning med raketattacker.

Israel försöker undvika civila dödsoffer. Hamas och Hizbollah attackerar medvetet just civila israeler. Det är själva affärsidén bakom dessa terrororganisationer. De accepterar inte Israels rätt att acceptera och de accepterar inte judar.

När länder som Iran nu talar om mänskliga rättigheter kan man ställa en enkel kontrollfråga: Hur många judar (eller kristna för den delen) kan leva öppet och praktisera sin religion i Teheran? Jämför det med att araber kan leva öppet och integrerat i Jerusalem och Israel.

Antisemitismen är tyvärr djupt rotad i stora delar av världen. Vid varje konflikt där Israel är inblandade så kommer den krypande in i samhällsdebatten. Den legitimeras när ledande politiska företrädare ställer upp och demonstrerar med terrororganisationer och när förintelsen alltid ska användas som argument mot just det folk som utsattes för förintelsen.

Samtidigt kommer nu rapporter om allt fler antisemitiska attacker i Sverige. Svenska Dagbladet skriver om att det judiska kapellet i Malmö attackerats för tredje gången på kort tid och att "Ett flertal antisemitiska attacker har inträffat i Sverige under den senaste tiden. Förra veckan berättade SvD att judiska församlingens lokal i Helsingborg eldhärjats två gånger på en vecka och att Israels ambassad i Stockholm klottrats ner med budskapet att landet ska krossas. "